Dag 36 Melide - Arzúa

När jag vakande var någon redan i badrummet och rumsterade. Visade sig vara den äldre, halvdöva, tyska mannen. Gick på toa och lät honom rumstera i fred en stund till medan jag packade. Sedan var det min tur och när jag var klar vaknade alla andra. Nästan. Visade sig att tre olika metoder för morgonrutiner existerade. Jag ser till att vakna före alla andra, en del föredrar kaos tillsammans med alla andra, medan ett österrikiskt par stod för den tredje metoden. De vaknade så småningom, såg på medan alla andra rumsterade, och när de flesta gett sig av steg de upp och hade badrummet för sig själva. Smart!
Jag åt frukost tillsammans med internet (säkerligen fruktansvärt förbjudet) innan jag gav mig av. Innan jag hann iväg kom den förvirrade spanska tanten, som jag gick en stund med häromdagen, för att lämna sin väska för transport och jag gjorde mitt bästa för att undvika henne. Orkar inte lyssna på hennes förklaringar på hur saker och ting fungerar (vet mycket väl hur saker och ting fungerar, men då jag inte är expert på språket kan jag nog inget annat heller). Kom i varje fall iväg och dagen började uppför, ut ur staden. Det duggade till och från under förmiddagen, men ibland sken solen. Stora delar av vägen gick genom en eukalyptusskog. Eller en lövskog innehållande en stor del eukalyptus, beror på hur man ser på saken. Fåglarna hade i vilket fall som helst konsert i trädkronorna.
Framför mig gick Karen och ett tag hade hon sällskap av en hund. Han gick bredvid henne och jag lyckades nästan fånga det på bild. Nästa gång hon stannade för att röka kom jag ifatt och visade henne bilden och vi tog sedan sällskap en stund.
Stannade till på första bästa bar för förmiddagskaffe, visade sig ock vara tid för lunch (bocadillo de tortilla francesa) och jag var halvvägs. Hittade två kvinnor från Ängelholm på uteserveringen. Av någon anledning är det lätt att avslöja svenskar om de reser i par.
Efter lunch vandrade jag själv en stund, och nu började den jobbiga delen av dagen. Brant uppför, brant utför och så brant uppför igen. I någon av backarna kom en dansk ifatt mig och vi började prata. Efter ett tag tog vi en paus i en skogsglänta och läste guidebok och åt banan. När vi närmade oss Arzúa gick han i förväg för att kolla läget med härbärgerna. Han valde Apostol Santiago, så där hamnade vi. Ett av de större privata i staden, fräscht och trevligt, tvätt möjligheter, wifi och restaurang i anslutning.
Efter duschen fick jag min fot lindad av dansken Tom. Sedan gick vi över till restaurangen för lite mat. Jag åt calamares och en sallad. Sedan slängde jag i en liten maskin tvätt. Nackdelen med att inte vandra ihop med någon längre är bland annat att jag får betala 6 € för en halv tvätt. Är man fler kan man fylla en maskin och dela på konstnaden.
Strax ska vi ta av lindan från foten och kika på den. Sedan blir det ännu ett besök på restaurangen för en pilgrimsmeny. Och nu kom hospitaleron för att tända en brasa.

May the road rise up to meet you.

May the wind always be at your back.

May the sun shine warm upon your face,

and rains fall soft upon your fields.

And until we meet again,

May God hold you in the palm of His hand.