Video

Dag 22:

Fågelsång

Panorama

Fågelsång

Panorama

Dag 24:

Tåg på väg ut ur Sahagún

Någon slags demonstration i León. Typiskt spanska instrument i orkestern.

Psalmsång i kyrkan intill. Skruva upp volymen! Vilken sång är det?

Dag 22 Carrión de los Condes - Calzadilla de la Cueza

Vi fick en ganska så sen start. Då vi inte lyckats hitta någon affär fick jag äta en del av min empanada till frukost. På väg ut ur staden passerade vi en hel massa barer där vi kunde ha ätit, men det visste vi inte igår. Jennafers fot mår sämre och sämre och jag är jättetrött. Höger höft är mycket bättre, men jag känner fortfarande av det, vänster höft har börjat göra sig påmind. Knäna är helt ok men fötterna börjar göra ont. Inga blåsor än dock.
Det gick segt att ta sig ut ur staden och fösta delen av caminon gick utmed en lite asfalterad landsväg. Vi hörde fågelsång och det fanns en hel del träd och några små åar. Sedan fortsatte vi utmed en spikrak grusväg. Efter en stund stannade vi för att äta lite. Klockan var 11 och vi uppskattade att vi nog gått halva sträckan av den öde biten. Sedan började träden tunnas ut och så småningom var det bara vi, den spikraka grusvägen och åkrarna. Vi gick i en hel evighet och två timmar senare nådde vi en rastplats med en informationstavla. Det visade sig att vi gått lite drygt hälften av den öde streckan och hade ca 7 km kvar innan nästa samhälle. Sedan är det ytterligare 8 km till målet för dagen. Vid det här laget var jag fett less och Jennafer hade ont. Hon kämpade långsamt vidare medan jag satt kvar och grämde mig en stund. Började fundera över mina möjligheter att nå Santiago i tid. Tiden rinner iväg snabbt nu, om jag når dagens mål är jag halvvägs, men har använt mer än hälften av tiden. Skulle jag däremot stanna för dagen i nästa samhälle kanske jag kan gå till Sahagún i morgon och därifrån borde jag kunna ta bussen till León. På så sätt vinner jag några dagar.
Kom så småningom ifatt Jennafer som nu hade rejält ont och konstaterade att hon knappt skulle orka fram till civilisationen. Jag knatade vidare och misströstade för varje meter att jag någonsin skulle se något annat än vetefält och grusväg igen...
Men efter en lång stund började något skymta i fjärran och sedan kom jag ner i en dal med en liten liten by med ett härbärge. Jag tog plats i en stol utanför i solen och pustade ut. Kollade min guidebok och konstaterade att om jag stannar för dagen här så har jag drygt 22 km kvar att gå till Sahagún i morgon. Det är överkomligt. Sagt och gjort. När Jennafer kom ifatt checkade vi in och konstaterade att det även finns wifi här. Efter dusch och tvätt av trosor har jag äntligen kontakt med yttervärlden igen. Går en alldeles perfekt buss från Sahagún i övermorgon och jag kommer fram till León lagom när allt öppnar. Blir sightseeing, och sedan ska jag försöka övernatta i klostret. Känner jag mig piggare så vandrar jag åter på onsdag, om inte så vilar jag en dag till.
Om en timme blir det middag på den lokala baren och fram tills dess håller jag mig vid liv med de godisar som hospitaleron bjuder på då och då.

Omdöme dag 15 - 21

Dag	Stad	Härbärge	Omdöme	Kommentar
15	Agés	El Pajar de Agés	++	fräscht, varmt,
16	Burgos	Casa del Cubo	++	centralt, fräscht, ingen wifi
17	Burgos	Hotel Norte y Londres	++	badkar, bred säng, wifi
18	Hornillos del Camino	Municipal	+	tvivelaktigt välkomnande, mögel, kyla, varm brasa
19	Castrojeriz	Casa Nostra	++	trevligt men kallt
20	Frómista	Municipal	+	helt ok, ingen wifi
21	Carrión de los Condes	Espíritu Santo	++	enkelsängar, varm dusch, nunnor

Statistik dag 15 - 21

Dag	Stad	km	Sammanlagt	Avklarat km	Avklarad tid
15	Agés	22,8	268,2	34%	37%
16	Burgos	22	290,2	36%	39%
17	Burgos	0	290,2	36%	41%
18	Hornillos del Camino	21	311,2	39%	44%
19	Castrojeriz	20,2	331,4	42%	46%
20	Frómista	25,2	356,6	45%	49%
21	Carrión de los Condes	20,5	377,1	47%	51%

Dag 21 Frómista - Carrión de los Condes

Vi blev praktiskt taget utslängda på morgonen, trots att ingen sagt en tid till oss kvällen innan. Jag borstade tänderna och slapp i alla fall utskällningen.
Med ytterst lite frukost i magen satte vi av för dagen. Jennafer var långsam på grund av sin fot som bara blir sämre och sämre. Jag var långsam på grund av trötthet. Första delen av dagen gick utmed sendan, en motorväg för pilgrimer. Väldigt rak, slät grusad yta utmed landsvägen. Förfärligt tråkig att gå på.
I första byn vi passerade stannade vi för en kaffepaus. Sedan valde vi att inte fortsätta utmed sendan, utan tog istället den gamla leden som gick utmed en flod. Mycket vackrare. Men vädret var inte på vår sida. Större delen av dagen blåste det hårt och till och från regnade det. Vi var trötta och kissnödiga när vi kom till nästa stad. Så första anhalten blev den lokal baren. Efter toabesök beställde jag en bocadillo con tortilla och en apelsinjuice. Även denna gång var planen att spara en bit till eftermiddagen. Men på något underligt sätt försvann även denna smörgås i ett nafs.
Efter proviantering tog jag en liten tur i den lokala kyrkan. Den tillhörde tidigare tempelriddarna och har bland annat en altartavla med bilder ur St Jakobs liv. När jag kom ut ur kyrkan hade det börjat regna igen.
Resten av dagen gick nu på sendan. Utmed en stor väg med hög hastighet, och inget skydd mellan oss och bilarna. Om någon får sladd får min pilgrimsvandring ett snabbt slut. Även om de satsar på att plantera träd utmed caminon så är många delar av den helt trädfria och vinden har fritt spelrum. Det är väldigt tröttsamt att gå i motvind och kraftig sidvind. De spikraka vägarna här på mesetan gör även sitt bästa för att trötta ut min hjärna. Så långt ögat når är det bara åkrar och vägen svänger aldrig. Kullarna är väldigt få numera, och det känns som om man bara går och går utan att komma någon vart.
När vi väl fick syn på Carrión de los Condes på avstånd tog det en hel evighet att komma fram dit. Var helt slut när vi kom in i staden. En tysk pilgrim frågade om vägen till ett av härbärgerna, Espíritu Santo, och vi hakade på. Var liksom lättast så. Vi hamnade i ett konvent med nunnor. Badrummet var fint, duscharna varma och enkelsängarna breda. Enda nackdelen var att det inte fanns wifi.
Efter ombyte tog vi en tur på stan med förhoppningen att hitta en affär. Morgondagens vandring bjuder nämnlingen på ödemark. Vi frågade i turistinformationen, men lyckades ändå inte hitta fram. Istället köpte vi varsin empanada på markanden som invaderat staden. Vi gjorde ett försök att hitta något att äta innan normal middagstid för spanjorer, vilket misslyckades. Sedan sprang vi på Eliott och Cathrine igen, som bodde hos andra nunnor. Därefter gav vi upp våra försök helt och köpte en löjligt stor mängd chokladkaka och gick hem till härbärget och åt upp den.
Jag hade tänkt gå på mässan på kvällen med var för trött och grinig. Känns som att Spanien hatar mig idag. Så vi gick och lade oss tidigt istället.