Omdöme dag 15 - 21

Dag	Stad	Härbärge	Omdöme	Kommentar
15	Agés	El Pajar de Agés	++	fräscht, varmt,
16	Burgos	Casa del Cubo	++	centralt, fräscht, ingen wifi
17	Burgos	Hotel Norte y Londres	++	badkar, bred säng, wifi
18	Hornillos del Camino	Municipal	+	tvivelaktigt välkomnande, mögel, kyla, varm brasa
19	Castrojeriz	Casa Nostra	++	trevligt men kallt
20	Frómista	Municipal	+	helt ok, ingen wifi
21	Carrión de los Condes	Espíritu Santo	++	enkelsängar, varm dusch, nunnor

Statistik dag 15 - 21

Dag	Stad	km	Sammanlagt	Avklarat km	Avklarad tid
15	Agés	22,8	268,2	34%	37%
16	Burgos	22	290,2	36%	39%
17	Burgos	0	290,2	36%	41%
18	Hornillos del Camino	21	311,2	39%	44%
19	Castrojeriz	20,2	331,4	42%	46%
20	Frómista	25,2	356,6	45%	49%
21	Carrión de los Condes	20,5	377,1	47%	51%

Dag 20 Castrojeriz - Frómista

Igår kväll åt vi en god pilgrimsmeny tillsammans med Cathrine och Eliott. Jag åt Patatas Riojanas (ny favorit så det så), stekt kummel med citron, samt fårost med kvittenmarmelad till efterrätt. Efter en trevlig kväll på puben tog vi oss hem till härbärget genom de slingrande gatorna. Väl hemma insåg vi att tvätten inte riktigt var klar, så medan vi väntade hann alla andra gå och lägga sig. Fick hitta tillbaka till sängen i mörkret. Men rena kläder är aldrig fel.
Under natten frös jag ganska rejält och ångrade att jag inte tagit på mig ullsockorna. När vi skulle iväg på morgonen började Jennafers ena fot strejka. Förmodligen känner hon av benhinnorna. Blev alltså en lugn start på dagen. Till en början... Strax utanför staden gick vi över en gammal bro som är under utgrävning. När floden ändrat sitt lopp har den hamnat under ett tjockt lager dy. När vi passerat den gamla bron var det dags att gå över den nya, sedan bar det av uppför. Det blev ca 1 km i 12% lutning. Väl uppe på höjden gick vi tvärs över innan det var dags att gå ner igen.
Sedan fortsatte det ganska flackt fram till Itero de la Vega där vi tog vårt morgonkaffe. Jag köpte en bocadillo med tortilla och skulle bara äta en lite bit av den. Plötsligt var hela borta. Undrar hur det gick till?
Vandringen fortsatte genom odlingslandskap och snart passerade vi en bevattningskanal. Efter ytterligare en kulle började vi ana Boadilla del Camino i fjärran. Där stannade vi för en fika och jag åt min första glass sedan jag anlände till Spanien. Det var ett riktigt mysigt ställen och vi hade gärna stannat, men tidsschemat börjar bli lite tajt. Var by the way dagens andra fika tillsammans med svenskarna.
På väg igen fick vi syn på en jättestor höstack... Så det blev en fotosession. Sedan gick större delen av vandringen utmed en kanal. Vackert som bara den. Precis innan Frómista gick vi över en sluss.
I Frómista tvekade vi lite över var vi skulle sova, men var för trötta för att leta en längre stund. Så när Lawrence ropade "Hola guapa" följde vi med henne och Des till det kommunala härbärget. Det visade sig vara helt ok, men saknade wifi. Vid det här laget börjar jag få abstinens.
Framåt kvällen försökte vi hitta ett ställe som serverade mat men det visade sig vara svårt och Jennafers fot plågade henne ganska rejält. Vi plockade upp en holländare, Nico, på vägen och hittade tillslut lite mat. Det var helt ok, men på tv:n i bakgrunden visades en tjurfäkning så aptiten var sådär. Försöka äta medan 3 tjurar dödas för skojs skull är inte min grej. Stackars Nico fick ganska så buttert middagssällskap.
Natten blev kall, men vi sov i varje fall i rummet med minst snarkare.

Bilder dag 19

Dag 19 Hornillos del Camino - Castrojeriz

Jag verkar vara den enda som sovit som en stock i natt. Känner mig verkligen hemma i min sovsäck. Det var två herrar som snarkade ikapp. En dam beslutade sig för att sova på köksgolvet, och Eliott sov på köksbordet. Jag hörde dem inte ens.
Vi kom iväg strax efter 8 och knallade uppför backen till mesetan igen. Där blåste det som vanligt hårt och jag pluggade efter en stund in musik i öronen istället. Då gick det mycket lättare att gå. De flesta säger att mesetan är en märklig syn, med öppna fält så långt ögat når. Men jag håller inte riktigt med. Påminner för mycket om Skåne och Närke för att jag ska bli förvånad.
Vid 11-snåret nådde vi en lite pilgrimsby i en dal och beslutade oss att det var dags för fika. Det första ord Jennafer lärt sig på svenska. Mycket viktig företeelse. Blev varsin gigantisk bocadillo med tortilla i. Och café con leche. Drygt 30 min senare var vi redo för vandring igen.
Det bar av uppåt, men vi lämnade aldrig dalgångarna så vi slapp den hårdaste vinden. Vi började bli lite fikasugna när vi skymtade nästa stad och bestämde oss för att stanna och vila lite innan slutspurten. När vi kom fram till stadsgränsen visade det sig vara målet för dagen: Castrojeriz.
Två dagar i rad har vi alltså blivit förvånade över hur snabbt vi kommit fram. Tror inte att morgondagens etapp på 25 km blir några större problem. Eller ja... Inte större än vanligt i alla fall.

Nu ska vi snabbfixa lite med tvätten innan det blir mat på det lokala baren. Både bilder och videor väntas framöver. Men inte ikväll.

Ps. Blir verkligen glad över mail och uppmuntrande kommentarer här på bloggen. Har ca 70-120 besökare varje dag.