Dag 42:
Dag 43:
Visar inlägg med etikett tåg. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett tåg. Visa alla inlägg
lördag 19 maj 2012
Dag 43 Malmö - Örebro
Miljöskadad som jag är ställde jag givetvis klockan. Vaknade en bra stund innan familjen, men gjorde som jag brukar på morgon. Kolla facebook på mobilen medan jag vaknar till i ryggläge. Sedan strechar jag lite innan jag stiger upp. Efter det smyger jag omkring och fixar med packning, klär på mig, bäddar ur soffan, tar morgonmedicinen... Sedan vaknar Johanna och börjar fixa frukost. När den står på bordet väcker hon Tomas och vi äter tillsammans innan han skjutsar mig till tåget. Vi hämtar ut biljetten och sedan hinns ett besök på Starbucks med. En Caramel latte och en Doubble chocolate muffin att ta med.
11.13 avgår tåget norrut och det dröjer inte länge förrän jag är åksjuk igen. I Alvesta hoppar en trevlig kvinna på tåget och vi pratar om livet tills det är dags för mig att kliva av i Mjölby. Där köper jag mig en pastasallad på Pressbyrån innan jag kliver på tåget mot Örebro. Kände inte för att äta, men tvingade i mig då åksjuka inte blir bättre av att vara hungrig.
När vi närmade oss Örebro gjorde jag några försök att fota och filma den svenska mesetan och ingen var gladare än jag när vi äntligen var framme i Öret. Hemma! Ingen mötte mig på perrongen, men medan jag väntade på bussen var det några som smsade och undrade om jag inte är hemma snart. Var så skönt att stiga av på min hållplats och gå nedför backen till min gård. Familjen E var ute när jag kom och jag pratade en bra stund med dem. Fick även en kasse mat och en påse kläder av dem innan jag fortsatte till min dörr. Tyvärr var även de andra grannarna ute och jag gjorde mitt bästa för att korta ner samtalet så jag kunde få komma hem någon gång.
Lastade av väskorna på balkongen och bytte sedan om till rena kläder i trappen innan jag låste upp ytterdörren. Efter att ha stuvat in varorna i kylen gick jag ut på balkongen igen för att packa upp. Tvättbara saker slängdes i sopsäck i väntan på morgondagens tvättid och icke tvättbara saker lades i lufttäta plastpåsar för frysförvaring i 5 dygn.
Efter några timmar blev längtan för stor och jag gav mig iväg för att hämta hem Älsa. Var lite orolig för hur hon skulle reagera. Men hon var glad att se mig, hälsade och satte sig sedan bredvid dörren och väntade på att vi skulle gå hem. Blev lite förvirrad när jag istället gick in i lägenheten för att samla ihop hennes saker. Väl hemma sökte hon igenom hela lägenheten i jakt på inkräktare, men när hon insåg att hon var den enda katten här kom hon och gosade istället. Sov sedan vid mina fötter hela natten (ovanligt). Myskissen.
11.13 avgår tåget norrut och det dröjer inte länge förrän jag är åksjuk igen. I Alvesta hoppar en trevlig kvinna på tåget och vi pratar om livet tills det är dags för mig att kliva av i Mjölby. Där köper jag mig en pastasallad på Pressbyrån innan jag kliver på tåget mot Örebro. Kände inte för att äta, men tvingade i mig då åksjuka inte blir bättre av att vara hungrig.
När vi närmade oss Örebro gjorde jag några försök att fota och filma den svenska mesetan och ingen var gladare än jag när vi äntligen var framme i Öret. Hemma! Ingen mötte mig på perrongen, men medan jag väntade på bussen var det några som smsade och undrade om jag inte är hemma snart. Var så skönt att stiga av på min hållplats och gå nedför backen till min gård. Familjen E var ute när jag kom och jag pratade en bra stund med dem. Fick även en kasse mat och en påse kläder av dem innan jag fortsatte till min dörr. Tyvärr var även de andra grannarna ute och jag gjorde mitt bästa för att korta ner samtalet så jag kunde få komma hem någon gång.
Lastade av väskorna på balkongen och bytte sedan om till rena kläder i trappen innan jag låste upp ytterdörren. Efter att ha stuvat in varorna i kylen gick jag ut på balkongen igen för att packa upp. Tvättbara saker slängdes i sopsäck i väntan på morgondagens tvättid och icke tvättbara saker lades i lufttäta plastpåsar för frysförvaring i 5 dygn.
Efter några timmar blev längtan för stor och jag gav mig iväg för att hämta hem Älsa. Var lite orolig för hur hon skulle reagera. Men hon var glad att se mig, hälsade och satte sig sedan bredvid dörren och väntade på att vi skulle gå hem. Blev lite förvirrad när jag istället gick in i lägenheten för att samla ihop hennes saker. Väl hemma sökte hon igenom hela lägenheten i jakt på inkräktare, men när hon insåg att hon var den enda katten här kom hon och gosade istället. Sov sedan vid mina fötter hela natten (ovanligt). Myskissen.
Dag 42 Santiago - Madrid - Barcelona - Malmö
Resdag 42 började egentligen på kvällen dag 41. Strosade runt ytterligare en stund på stan innan jag åt en lättare middag (en rancion champinjoner med jamón) och drack en musto till (druvmust). När jag gick för att hämta väskan vände sig en av de andra kunderna om och fick syn på mig. Kvinnan från Australien jag träffat på några gånger förut. Hon hade precis som jag fördrivit tiden själv under dagen och vi bestämde genast att fördriva den sista timmen tillsammans. Första anhalten blev inköp av scarfes. Jag tappar nämligen byxorna och behövde nåt som håller dem uppe. Sedan gick vi och tog en kopp te på ett ställe lite närmre stationen. När det var dags att skiljas åt konstaterade vi att vi återigen glömt vad vi heter, men att det inte spelar någon roll. Jag är den rosa svenskan och hon kaki aussie.
Efter att vi skildes åt svängde jag givetvis fel och gick en något längre väg till stationen. Gjorde dock inte så mycket då jag hade väldigt gott om tid på mig. Flanerade en bra stund på perrongen innan min säng för natten rullade in. Hittade bland annat tre (3!) tidsskrifter om cannabis. Det var 24 grader varmt med en luftfuktighet på 63%. När tåget väl rullade in på perrongen och jag hittade min kupé fick jag ännu ett bevis för kulturella skillnader. Jag var färdig att gå och lägga mig, var trött och ville sova. Medpassagerarna (spansk tjej något yngre än mig och spansk kvinna i övre medelåldern) tyckte det va synd att kupén var färdigbäddad så vi inte kunde sitta upp i säten de första timmarna av resan.
Så snart tåget började rulla insåg jag att jag måste lägga mig ner snarast, för detta kommer bli en gungig färd. Var ganska rejält åksjuk innan jag somnade, men sov ändå ganska så gott i min överslaf större delen av natten. Vaknade till några gånger och konstaterade att tåget slutat röra sig, men tänkte inte så mycket mer på det. När jag vaknade på riktigt klockan 7 på morgonen hittade jag ytterligare en passagerare i kupén. Hon pratade spanska med mig så fort hon såg att jag va vaken, men jag var för trött för att förstå. En stund senare, efter toabesök, insåg jag att hon sa något om försening. När de andra vaknade framåt åtta (och jag hunnit bli åksjuk igen) fick jag en mer utförlig förklaring. Tåget hade problem med en motor och mitt i natten stod vi stilla för att byta lok. Den yngre spanjorskan hade varit uppe och pratat med tågpersonalen, de andra hade också vaknat, och konstaterade att jag sovit som en ängel hela natten.
Jag började bli orolig för om jag verkligen skulle hinna med mitt tåg i Madrid, skulle ju dessutom byta till ett tåg som avgår från Atocha (ankommer Cha. Martín). Blev uppmanad att fråga konduktören, så jag vinglade mig bakåt i tåget. Fick bekräftat att jag kommer missa tåget och fick instruktioner (på spanska givetvis) på hur jag skulle gå tillväga för att få en ny biljett. Åksjukan blev värre och värre, men jag tog mig tillbaka till kupén för att plocka ihop mina grejer. Insåg ganska så snart att jag måste hålla mig ganska så stilla och titta ut genom fönstret i färdriktningen. Efter ett tag hjälpte inte det heller och jag beslutade mig för att försöka höja blodsockret lite med frukost. Vinglade tillbaka till bistrovagnen och beställde en café con leche och en croissant. Kämpade ner maten och åksjukan blev inte ett dugg bättre, efter en stund kom jag fram till att jag skulle må ännu sämre om jag satt kvar i bistrovagnen och åkte i sidled, så jag gick tillbaka till kupén. Stod sedan i korridoren och försökte titta ut genom fönstret. Koncentrera mig på att inte spy.
När klockan passerat nio bestämde jag mig för att packa färdigt. Spanjorskorna fick stora ögon när de insåg att jag hade tre flaskor tinto och 2 kg korv i väskan. Galen svenska... Vi rullade in på perrongen i Cha. Martín samtidigt som mitt tåg avgick från perrongen i Atocha. Fick hjälp att få upp väskan på ryggen och gav mig sedan av mot Atocha med tunnelbanan för att försöka byta mig till en ny biljett med nästa tåg.
Jag lyckades ta mig till rätt perrong, men missade att man skulle köpa en biljett i vänthallen. I samråd med en ung kvinna åkte jag med i alla fall. Framme i Atocha var det inte helt enkelt att hitta rätt plats. Gick till biljettkontoret och köade en stund. Där blev jag sedan dumförklarad och hänvisad till kundservice i den tropiska trädgården. Fanns två liknande kontor mitt emot varandra, så jag gick till RENFE. Där skrek de på mig att jag va på fel ställe så jag gick till den mitt emot istället. Där fick jag min ena biljett stämplad och blev sedan hänvisad tillbaka till RENFE. Fick vänta en bra stund på att få en stämpel på den andra biljetten innan de hänvisade mig till biljettförsäljningen. Gick dit och ställde mig i kö. Nu var det ca 15 min kvar tills nästa tåg skulle avgå.
När det var min tur ville de ge mig en biljett för 12.30-tåget. Jag ville åka med 10.30-tåget, för att i varje fall ha en chans att hinna med tåget. Det fanns inga 2a-klassbiljetter kvar, så jag fick betala 80 € för en uppgradering till 1a klass.
Sedan fick jag gå så snabbt jag kunde med dryga 20 kg packning. Kom fram till en bagagekontroll och fick lasta av mig allt ihop. Och sedan på med det igen. Stressa vidare till biljettkontrollen, sedan ner på perrongen och försöka hitta rätt vagn. Hann med tåget, men hade inte hunnit köpa någon frukost.
1a klass visade sig ha vissa fördelar dock. Det serverades fanta de limón, liten macka med kokt (!) skinka, och café con leche. Magen inte helt tom längre. Visades även film i vagnen, så jag såg Larry Crown dubbad till spanska.
Framme i Barcelona försökte jag så snabbt som möjligt ta reda på hur jag skulle ta mig till rätt busstation. Tunnelbaneinformationen upplyste mig om vilken station jag skulle till och säkerhetsvakten upplyste mig om att det går snabbare med RENFE. Så upp på markplan igen och köa för biljett. Tog en stund innan de förstod vart jag ville åka, men sen fick jag min biljett, 2 €, och kom iväg. Framme vid Arco de Triumf var det svårt att hitta ut från tunnelbanestationen, men ut kom jag till slut. Hittade ganska lätt till busstationen, men att hitta ingången var svårare. Att hitta rätt biljettförsäljning var ännu svårare. När jag väl kom fram hade bussen avgått och nästa avgång var 16.30. Med andra ord samtidigt som gaten stänger. Missade bussen med ca fem minuter och tjejen i luckan var inte precis tillmötesgående. Hon vinkade lite vagt i riktningen för taxi och jag gav mig iväg igen.
Utanför stationen hittade jag efter lite hjälp en taxi och frågade om prisuppgift. 170-190 € för resan, men jag skulle hinna med planet. Jag packades in i bilen och vi åkte via en telebanco då det inte gick att betala med plástico i taxin. Sedan lämnade vi Barcelona bakom oss. Såg några kända hus på vägen ut.
Ca en timme senare var jag framme vid flygplatsen i Girona. Resan gick på 165 € och gaten var fortfarande öppen. Tackade för hjälpen och gick in för att packa om väskorna innan incheckning. Åt en napolitana och drack lite juice. Checkade in huvudbagaget, 16,1 kg, och halsade mer juice medan jag gick mot säkerhetskontrollen. Där slängde jag det sista av juicen och packade ur handbagaget i grå plastbackar. Tog inte av mig kängorna. Blev visiterad av kvinnlig vakt, och blev tillsagd att vattenflaskor inte är tillåtet i handbagaget. Hade glömt att den låg där. Gick på toa för första gången på dryga 7 h. Sedan blev det ett besök på Mc Donalds. När jag fått i mig hamburgaren, men hade en hel del pommes och dricka kvar, stod det "go to gate" på skärmarna och jag stressade iväg till toa och tax free. Köpte vatten och choklad. Sedan blev det en dryg stående väntan innan vi fick gå ombord på planet. Trodde jag skulle svimma stundtals. Fortfarande lätt illamående.
Flygresan gick bra, men var ganska dryg då jag inte mådde 100 och mp3-spelaren bestämde sig för att inte fungera. Var glad när vi landande på Sturup att resandet snart skulle vara över.Var ganska kyligt när vi kom ut och jag njöt av att vara på svensk mark igen. När jag slog på mobilen fick jag två sms. Ett från en älskad kollega och ett från Johanna som undrade över hungerstatus och ankomsttid. Jag svarade att jag inte ätit från igår och att jag nog kommer med nästa flygbuss. Sedan gick jag på toa. Den luktade Sverige. Avsaknad av klor alltså.
Det gick lätt att hitta väskan på bagagebandet, sedan släpade jag den längs med golvet till biljettautomaten. Köpte en bussbiljett till Malmö, 109 kr, och tog sedan ur packningen ur sopsäcken jag haft för att skydda den. Fick hjälp av en svensk turist att få upp väskan på ryggen. Sedan stod jag utomhus och frös i 40 min innan bussen anlände. Skönt att kunna andas igen.
Bussen hade något fel på högtalarna och det hördes knappt vad chaffören sa. Lyckades i alla fall lista ut när Triangeln närmade sig och tryckte på stop-knappen. Bussen körde förbi hållplatsen och konserthuset ropades ut. Jag tryckte återigen på stop-knappen och på tredje försöket tändes lampan och bussen stannade. Funderade en stund på vilket håll jag skulle gå åt. Visste precis hur jag skulle ta mig till Dalaplan där kusinen bodde 2003, men det hjälper inte så mycket. Bestämde mig sedan för en riktning och gick. Stannade för säkerhets skull och frågade om vägen, och jag gick i rätt riktning. Strax mötte jag Tomas och Johanna, men förstod inte att det var de. Jag såg nämligen ingen barnvagn. Tog en stund innan jag insåg att hon hade bärsjal.
Vi knallade iväg till deras lägenhet, de bjöd på tacos, jag fick se deras lille kille för första gången (4,5 veckor gammal), och vi pratade långt in på natten. Sedan sov jag gott på deras soffa.
Efter att vi skildes åt svängde jag givetvis fel och gick en något längre väg till stationen. Gjorde dock inte så mycket då jag hade väldigt gott om tid på mig. Flanerade en bra stund på perrongen innan min säng för natten rullade in. Hittade bland annat tre (3!) tidsskrifter om cannabis. Det var 24 grader varmt med en luftfuktighet på 63%. När tåget väl rullade in på perrongen och jag hittade min kupé fick jag ännu ett bevis för kulturella skillnader. Jag var färdig att gå och lägga mig, var trött och ville sova. Medpassagerarna (spansk tjej något yngre än mig och spansk kvinna i övre medelåldern) tyckte det va synd att kupén var färdigbäddad så vi inte kunde sitta upp i säten de första timmarna av resan.
Så snart tåget började rulla insåg jag att jag måste lägga mig ner snarast, för detta kommer bli en gungig färd. Var ganska rejält åksjuk innan jag somnade, men sov ändå ganska så gott i min överslaf större delen av natten. Vaknade till några gånger och konstaterade att tåget slutat röra sig, men tänkte inte så mycket mer på det. När jag vaknade på riktigt klockan 7 på morgonen hittade jag ytterligare en passagerare i kupén. Hon pratade spanska med mig så fort hon såg att jag va vaken, men jag var för trött för att förstå. En stund senare, efter toabesök, insåg jag att hon sa något om försening. När de andra vaknade framåt åtta (och jag hunnit bli åksjuk igen) fick jag en mer utförlig förklaring. Tåget hade problem med en motor och mitt i natten stod vi stilla för att byta lok. Den yngre spanjorskan hade varit uppe och pratat med tågpersonalen, de andra hade också vaknat, och konstaterade att jag sovit som en ängel hela natten.
Jag började bli orolig för om jag verkligen skulle hinna med mitt tåg i Madrid, skulle ju dessutom byta till ett tåg som avgår från Atocha (ankommer Cha. Martín). Blev uppmanad att fråga konduktören, så jag vinglade mig bakåt i tåget. Fick bekräftat att jag kommer missa tåget och fick instruktioner (på spanska givetvis) på hur jag skulle gå tillväga för att få en ny biljett. Åksjukan blev värre och värre, men jag tog mig tillbaka till kupén för att plocka ihop mina grejer. Insåg ganska så snart att jag måste hålla mig ganska så stilla och titta ut genom fönstret i färdriktningen. Efter ett tag hjälpte inte det heller och jag beslutade mig för att försöka höja blodsockret lite med frukost. Vinglade tillbaka till bistrovagnen och beställde en café con leche och en croissant. Kämpade ner maten och åksjukan blev inte ett dugg bättre, efter en stund kom jag fram till att jag skulle må ännu sämre om jag satt kvar i bistrovagnen och åkte i sidled, så jag gick tillbaka till kupén. Stod sedan i korridoren och försökte titta ut genom fönstret. Koncentrera mig på att inte spy.
När klockan passerat nio bestämde jag mig för att packa färdigt. Spanjorskorna fick stora ögon när de insåg att jag hade tre flaskor tinto och 2 kg korv i väskan. Galen svenska... Vi rullade in på perrongen i Cha. Martín samtidigt som mitt tåg avgick från perrongen i Atocha. Fick hjälp att få upp väskan på ryggen och gav mig sedan av mot Atocha med tunnelbanan för att försöka byta mig till en ny biljett med nästa tåg.
Jag lyckades ta mig till rätt perrong, men missade att man skulle köpa en biljett i vänthallen. I samråd med en ung kvinna åkte jag med i alla fall. Framme i Atocha var det inte helt enkelt att hitta rätt plats. Gick till biljettkontoret och köade en stund. Där blev jag sedan dumförklarad och hänvisad till kundservice i den tropiska trädgården. Fanns två liknande kontor mitt emot varandra, så jag gick till RENFE. Där skrek de på mig att jag va på fel ställe så jag gick till den mitt emot istället. Där fick jag min ena biljett stämplad och blev sedan hänvisad tillbaka till RENFE. Fick vänta en bra stund på att få en stämpel på den andra biljetten innan de hänvisade mig till biljettförsäljningen. Gick dit och ställde mig i kö. Nu var det ca 15 min kvar tills nästa tåg skulle avgå.
När det var min tur ville de ge mig en biljett för 12.30-tåget. Jag ville åka med 10.30-tåget, för att i varje fall ha en chans att hinna med tåget. Det fanns inga 2a-klassbiljetter kvar, så jag fick betala 80 € för en uppgradering till 1a klass.
Sedan fick jag gå så snabbt jag kunde med dryga 20 kg packning. Kom fram till en bagagekontroll och fick lasta av mig allt ihop. Och sedan på med det igen. Stressa vidare till biljettkontrollen, sedan ner på perrongen och försöka hitta rätt vagn. Hann med tåget, men hade inte hunnit köpa någon frukost.
1a klass visade sig ha vissa fördelar dock. Det serverades fanta de limón, liten macka med kokt (!) skinka, och café con leche. Magen inte helt tom längre. Visades även film i vagnen, så jag såg Larry Crown dubbad till spanska.
Framme i Barcelona försökte jag så snabbt som möjligt ta reda på hur jag skulle ta mig till rätt busstation. Tunnelbaneinformationen upplyste mig om vilken station jag skulle till och säkerhetsvakten upplyste mig om att det går snabbare med RENFE. Så upp på markplan igen och köa för biljett. Tog en stund innan de förstod vart jag ville åka, men sen fick jag min biljett, 2 €, och kom iväg. Framme vid Arco de Triumf var det svårt att hitta ut från tunnelbanestationen, men ut kom jag till slut. Hittade ganska lätt till busstationen, men att hitta ingången var svårare. Att hitta rätt biljettförsäljning var ännu svårare. När jag väl kom fram hade bussen avgått och nästa avgång var 16.30. Med andra ord samtidigt som gaten stänger. Missade bussen med ca fem minuter och tjejen i luckan var inte precis tillmötesgående. Hon vinkade lite vagt i riktningen för taxi och jag gav mig iväg igen.
Utanför stationen hittade jag efter lite hjälp en taxi och frågade om prisuppgift. 170-190 € för resan, men jag skulle hinna med planet. Jag packades in i bilen och vi åkte via en telebanco då det inte gick att betala med plástico i taxin. Sedan lämnade vi Barcelona bakom oss. Såg några kända hus på vägen ut.
Ca en timme senare var jag framme vid flygplatsen i Girona. Resan gick på 165 € och gaten var fortfarande öppen. Tackade för hjälpen och gick in för att packa om väskorna innan incheckning. Åt en napolitana och drack lite juice. Checkade in huvudbagaget, 16,1 kg, och halsade mer juice medan jag gick mot säkerhetskontrollen. Där slängde jag det sista av juicen och packade ur handbagaget i grå plastbackar. Tog inte av mig kängorna. Blev visiterad av kvinnlig vakt, och blev tillsagd att vattenflaskor inte är tillåtet i handbagaget. Hade glömt att den låg där. Gick på toa för första gången på dryga 7 h. Sedan blev det ett besök på Mc Donalds. När jag fått i mig hamburgaren, men hade en hel del pommes och dricka kvar, stod det "go to gate" på skärmarna och jag stressade iväg till toa och tax free. Köpte vatten och choklad. Sedan blev det en dryg stående väntan innan vi fick gå ombord på planet. Trodde jag skulle svimma stundtals. Fortfarande lätt illamående.
Flygresan gick bra, men var ganska dryg då jag inte mådde 100 och mp3-spelaren bestämde sig för att inte fungera. Var glad när vi landande på Sturup att resandet snart skulle vara över.Var ganska kyligt när vi kom ut och jag njöt av att vara på svensk mark igen. När jag slog på mobilen fick jag två sms. Ett från en älskad kollega och ett från Johanna som undrade över hungerstatus och ankomsttid. Jag svarade att jag inte ätit från igår och att jag nog kommer med nästa flygbuss. Sedan gick jag på toa. Den luktade Sverige. Avsaknad av klor alltså.
Det gick lätt att hitta väskan på bagagebandet, sedan släpade jag den längs med golvet till biljettautomaten. Köpte en bussbiljett till Malmö, 109 kr, och tog sedan ur packningen ur sopsäcken jag haft för att skydda den. Fick hjälp av en svensk turist att få upp väskan på ryggen. Sedan stod jag utomhus och frös i 40 min innan bussen anlände. Skönt att kunna andas igen.
Bussen hade något fel på högtalarna och det hördes knappt vad chaffören sa. Lyckades i alla fall lista ut när Triangeln närmade sig och tryckte på stop-knappen. Bussen körde förbi hållplatsen och konserthuset ropades ut. Jag tryckte återigen på stop-knappen och på tredje försöket tändes lampan och bussen stannade. Funderade en stund på vilket håll jag skulle gå åt. Visste precis hur jag skulle ta mig till Dalaplan där kusinen bodde 2003, men det hjälper inte så mycket. Bestämde mig sedan för en riktning och gick. Stannade för säkerhets skull och frågade om vägen, och jag gick i rätt riktning. Strax mötte jag Tomas och Johanna, men förstod inte att det var de. Jag såg nämligen ingen barnvagn. Tog en stund innan jag insåg att hon hade bärsjal.
Vi knallade iväg till deras lägenhet, de bjöd på tacos, jag fick se deras lille kille för första gången (4,5 veckor gammal), och vi pratade långt in på natten. Sedan sov jag gott på deras soffa.
fredag 11 maj 2012
Dag 41 Santiago de Compostela
Dagen började inte bra. Vaknade klädde på mig och gick ut i
köket för att äta frukost. Någon har ätit upp min yoghurt, finns inte i kylen.
Apelsinen har åkt ryggsäck för länge och är något intorkad. Kaffet är helt ok,
men croissanten (plan B) fastnade i automaten och jag har inte tillräckligt med
mynt för att göra ett försök till. Så frukosten blir kaffe, torr apelsin,
müslibar och kakor. Bra gjort Sara!
Tömde ryggsäcken och packade helt om. Och strax efter 10 var
jag redo att lämna härbärget som varit mitt hem i 3 dygn. Gick till
busshållplatsen med en väska på ryggen, en på magen och en kasse i handen.
Snudd på att jag glömde få med mig stavarna. Tog buss nummer 6 till Estación de
tren. Tog sin lilla stund att ta sig in och igenom stan, och på vägen upptäckte
jag att när jag insåg att jag var vilse igår befann jag mig ca 30 meter från
6:ans hållplats. Attans!
Lyckades köpa en tågblijett med sovplats. Avgång 22.30 från
Santiago, ankommer Madrid i morgon bitti. Där behöver jag ta ett lokaltåg till
en annan station, för att sedan ta mig vidare till Barcelona. Anländer 12.40,
om jag inte minns fel. Mer än nog med tid för att hitta anslutningsbussen till
flygplatsen i Girona, men inte nog med tid för sightseeing. Får helt enkelt
besöka Barcelona vid ett annat tillfälle.
Av någon outgrundlig anledning saknar tågstationen
förvaringsboxar så jag fick snällt knalla upp till centrala delen av stan igen
och gå till turistinformationen. De hänvisade mig vidare och ett par gator
längre bort hittade jag ett ställe med både förvaring och skrivare. Så nu är
väskorna inlåsta och flygbiljetten utskriven.
Jag tog mig till katedralen och var med på andra halvan av
pilgrimsmässan, tänkte att jag skulle försöka se botafumerion svingas i luften.
Men man kan ju aldrig vara säker på om det händer eller inte. Den hängde på
plats i varje fall till skillnad från i onsdags. Och i slutet av messan sänktes
den ned, rökelsen antändes och sedan svingades den för fullt. Jag filmade så
klart och några av pilgrimerna uppgav att de känt ett behov av att ducka vissa
stunder. Häftig upplevelse minst sagt.
Efter mässan gick jag på Jennafer-jakt. Hon har inte hört av
sig via mail, så jag antar att hon lidit av wifi-brist. Började bli hungrig och
bestämde mig för att leta efter en restaurang med wifi. Hittade istället
holländarna, så de bjöd på ett glas lemonad innan jakten fortsatte. Gick till pilgrimskontoret
och lämnade en lapp. Sedan försökte jag återigen hitta wifi. Trots att
turistbyrån sagt att nästan alla ställen har wifi så tog det ett bra tag innan
jag änligen hittade en bar. Maten var helt ok, men varm. Svensk som jag är
föredrar jag kall mat när det är över 20 grader och solsken. Kollade mailen,
men inget svar från Jennafer. Efter maten gick jag återigen till
pilgrimskontoret, lappen var kvar. Satte mig i trappan bakom katedralen för att
skriva lite dagbok och hoppas på att en amerikansk pilgrim kommer förbi under
tiden. Just den här trappan är nämligen sista anhalten innan Praza de
Obradorio.
Efter ytterligare lite shopping och letande kring katedralen
(har även guidat vilsna pilgrimer till kontoret) bestämde jag att det var dags
för en liten paus. Klockan är ca 18 och det är viktigt att dricka mycket när
det är varmt. Sagt och gjort så gick jag till mitt favortihak (de har wifi) för
dagens fjärde fanta de limón. Och en uppdatering av vädret under resdygnen. 21
grader i Santiago uder kvällen, 16 när jag anländer Madrid, 23 grader i
Barcelona. Definitivt t-shirtväder… Sen kollade jag Malmö, och var inte lika
säker längre. 10 grader när jag anländer på kvällen. För att inte tala om
söndag förmiddag med blygsamma 7. Örebro välkomnar mig däremot med hela 14
grader.
Skulle gissa att jag går en lov ner mot de lite nyare
kvarteren för att hitta en supermercado. En av de viktigaste souvenirerna är
nämligen choritzo och salchichon (Spaniens svar på salami), här är de nämligen
inte rökta. Blir nog någon flaska tinto också om jag känner mig själv rätt. Sen
ska jag tillbaka till den äldre delen av stan för att hämta ryggsäcken, innan
jag åter går in i den nyare delen för att ta mig till stationen. Däremellan ska
även någon typ av mat intas.
onsdag 9 maj 2012
Dag 39 Santiago de Compostela
Glömde ju skriva att solen sken när vi kom ut från mässan. Riktigt vackert väder på eftermiddagen, men framåt kvällen kom en skur. Jag har letat souvenirer som en tok, men fått tag i mina pussel till slut. Skulle vilja köpa några kakelplattor också, och korv. Men det får vänta till på fredag.
Träffade även på 3 irländare som jag sett under vägen. Jag gick en tur till i katedralen och kramade om en staty av Santiago, eftersom man ska göra det som pilgrim. Dansken som jag åt middag med två kvällar i rad pratar mycket om Camino mode, och han strävar efter att uppnå det igen. Förra gången han kramade statyn kände han något, och önskade att jag också skulle göra det. Jag var lite mer skeptisk, gör inte det här för att uppnå en känsla, strävar inte efter Camino mode eller vad du nu vill kalla det. Pilgrimsmässan betydde mycket för mig, men att krama en staty... Njae... Jag vet inte. Men de före mig i kön var berörda. Men så är jag ju inte katolik.
Nu sitter jag på den lokala baren och försöker reda ut hur jag ska ta mig hem. Trodde att jag hade ett tåg ca 22 på fredag kväll, men jag mindes fel. Har en buss 14.00 och ett tåg 16.47. Och jag skulle vilja hinna träffa Jennafer en gång till innan jag åker. Tar jag bussen måste jag dessutom hitta ett hotell i Barcelona. Har tittat på flyg också då Joakim rekommenderar det, men det finns inga som passar. Krångligt värre.
Köpte förresten en tändare också, så nu är pyromanen lite mera förberedd. Moahaha.
Träffade även på 3 irländare som jag sett under vägen. Jag gick en tur till i katedralen och kramade om en staty av Santiago, eftersom man ska göra det som pilgrim. Dansken som jag åt middag med två kvällar i rad pratar mycket om Camino mode, och han strävar efter att uppnå det igen. Förra gången han kramade statyn kände han något, och önskade att jag också skulle göra det. Jag var lite mer skeptisk, gör inte det här för att uppnå en känsla, strävar inte efter Camino mode eller vad du nu vill kalla det. Pilgrimsmässan betydde mycket för mig, men att krama en staty... Njae... Jag vet inte. Men de före mig i kön var berörda. Men så är jag ju inte katolik.
Nu sitter jag på den lokala baren och försöker reda ut hur jag ska ta mig hem. Trodde att jag hade ett tåg ca 22 på fredag kväll, men jag mindes fel. Har en buss 14.00 och ett tåg 16.47. Och jag skulle vilja hinna träffa Jennafer en gång till innan jag åker. Tar jag bussen måste jag dessutom hitta ett hotell i Barcelona. Har tittat på flyg också då Joakim rekommenderar det, men det finns inga som passar. Krångligt värre.
Köpte förresten en tändare också, så nu är pyromanen lite mera förberedd. Moahaha.
onsdag 25 april 2012
Video
Dag 22:
Fågelsång
Panorama
Fågelsång
Panorama
Dag 24:
Tåg på väg ut ur Sahagún
Någon slags demonstration i León. Typiskt spanska instrument i orkestern.
Psalmsång i kyrkan intill. Skruva upp volymen! Vilken sång är det?
tisdag 24 april 2012
Dag 24 Tåg: Sahagún - León
Dagen började som vanligt med att sovsäcken vibrerade 06.30. Slår på mobilen på kvällarna för att kunna sätta alarmet, så det är möjligt att smsa lite med mig. Sedan väntade påklädning och packning av ryggsäcken. Passade på att packa om helt och tillsätta lite extra lavendelolja. Har hittills klarat mig utan mystiska bitmärken och måste snart köpa ny lavendelolja. Tvivlar på att den räcker hela resan.
Ca 8 var jag tvungen att ta avsked av Jennafer, hon är envis och ska försöka vandra in till León. Jag inser mina begränsningar och gick iväg till tågstationen. Köpte en biljett på spanska, utan hjälp. Lyckades till och med få med mig en kaffe i engångsmugg trots att de egentligen inte säljer café con leche para llevar. Jag är bäst!
Flera andra pilgrimer tog samma tåg som jag, och delar av färden åkte vi parallellt med caminon. Såg både cyklister och vandrare.
Framme i León var det ännu några timmar innan härbärget öppnade och jag tog medvetet inte det kortaste vägen dit. I ett gatuhörn sprang jag på Koo (koreanska killen jag nämnt tidigare). Vi hade åkt med samma tåg, fast från olika stationer. Gick till turistinformationen och fixade finfina kartor, sedan blev det frukost/fika på ett café i närheten av katedralen. Mums!
När klockan slagit 11 letade vi oss fram till Albergue del Monasterio de las Benedictinas och checkade in. Sover i en sal med en hel del våningsängar, men det gör inget för stället är fräscht och de är trevliga. Ikväll ska jag gå på completorium med pilgrimsvälsignelse.
Rastlös som jag är dröjde det inte länge innan jag gav mig ut på upptäcksfärd. Vandrade genom de centrala delarna, ganska planlöst, och tittade på byggnader och skyltar. Efter ett tag gick jag tillbaka till härbärget. Fler pilgrimer började droppa in, flera bekanta ansikten. Bestämde mig för att kolla i receptionen om Molly checkat in. På väg dit öppnas dörren till rummen och en nyincheckad Molly kommer in i rummet. Hon blir väldigt glatt överraskad över att jag är där. Förstår nog inte riktigt hur.
Lurar hur som helst med henne ut för la comida. Intog lokal mat på en mysig restaurang i närheten. Jag åt bland annat en vildsvinsburgare, samt en kastanjkaka (påminner om ostkaka) till dessert.
Efter lite vykortsskrivande gick vi ihop om en tvätt och sedan blev det sightseeing. Nu har vi sett katedralen och försett oss med information om vad vi ska göra i morgon. Just nu är det wifi-stund på en bar, men snart blir det supermercado (farmacia avklarat) och sedan hem för svensk kvällsmat innan completorium.
Ca 8 var jag tvungen att ta avsked av Jennafer, hon är envis och ska försöka vandra in till León. Jag inser mina begränsningar och gick iväg till tågstationen. Köpte en biljett på spanska, utan hjälp. Lyckades till och med få med mig en kaffe i engångsmugg trots att de egentligen inte säljer café con leche para llevar. Jag är bäst!
Flera andra pilgrimer tog samma tåg som jag, och delar av färden åkte vi parallellt med caminon. Såg både cyklister och vandrare.
Framme i León var det ännu några timmar innan härbärget öppnade och jag tog medvetet inte det kortaste vägen dit. I ett gatuhörn sprang jag på Koo (koreanska killen jag nämnt tidigare). Vi hade åkt med samma tåg, fast från olika stationer. Gick till turistinformationen och fixade finfina kartor, sedan blev det frukost/fika på ett café i närheten av katedralen. Mums!
När klockan slagit 11 letade vi oss fram till Albergue del Monasterio de las Benedictinas och checkade in. Sover i en sal med en hel del våningsängar, men det gör inget för stället är fräscht och de är trevliga. Ikväll ska jag gå på completorium med pilgrimsvälsignelse.
Rastlös som jag är dröjde det inte länge innan jag gav mig ut på upptäcksfärd. Vandrade genom de centrala delarna, ganska planlöst, och tittade på byggnader och skyltar. Efter ett tag gick jag tillbaka till härbärget. Fler pilgrimer började droppa in, flera bekanta ansikten. Bestämde mig för att kolla i receptionen om Molly checkat in. På väg dit öppnas dörren till rummen och en nyincheckad Molly kommer in i rummet. Hon blir väldigt glatt överraskad över att jag är där. Förstår nog inte riktigt hur.
Lurar hur som helst med henne ut för la comida. Intog lokal mat på en mysig restaurang i närheten. Jag åt bland annat en vildsvinsburgare, samt en kastanjkaka (påminner om ostkaka) till dessert.
Efter lite vykortsskrivande gick vi ihop om en tvätt och sedan blev det sightseeing. Nu har vi sett katedralen och försett oss med information om vad vi ska göra i morgon. Just nu är det wifi-stund på en bar, men snart blir det supermercado (farmacia avklarat) och sedan hem för svensk kvällsmat innan completorium.
lördag 31 mars 2012
En liten bit på väg
Strax efter 14 klappade jag Älsa för sista gången på länge (kommer sakna min pälsboll!) och kramade om kattvakten A innan jag knallade ner till grannen. Fick kramar och pratstund av 2 minimänniskor innan vi tog bilen till stationen. Skönt att ha ett bekant ansikte med sig till tåget, känns liksom bättre än att behöva åka själv. Tacksam!
Etapp 1 var tåg Örebro - Arboga, en välkänd sträcka för mig som pendlat ca 2 år på olika håll. Sedan byte till annat tåg mot Eskilstuna. Ombord på detta tåg intogs mellis/lunch. När vi närmade oss Kungsör kom jag att tänka på I och vandringen i hagarna med Pekka Hedin (eller vad han nu hette). Precis när tåget kör in i Kungsör ska man titta snett bakåt genom vänstra fönstret på tåget. Då får man se hamnen i Köping, silo och kranar. I Kungsör kan man även få syn på ett antal mistlar genom fönstret.
I Eskilstuna bytte jag till buss mot Nyköping, försökte hålla mig vaken men det gick inte så bra. När bussen svängde in till järnvägsstationen kände jag igen mig. Här har jag varit förut. Jag och syrran kom med tåget och bytte till buss mot Oxelösund när J&E skulle gifta sig. Busstationen kände jag också igen. Där blev vi avsläppta när resten av familjen och farmor skulle vidare till småland.
I Nyköping bytte jag till buss mot Skavsta. I väntan på bussen roades jag av två små killar som skulle till England över påsk. Den äldre av dem började prata med "tjejen i solhatt" och undrade varför hon hade en bild av en geting och information om den på väskan. Fick förklara att jag är allergisk och att lappen talar om var jag har min medicin. När vi sedan klivit på bussen och åkt ett par hållplatser är vi återigen vid järnvägsstationen. Där kliver två tjejer i övre tonåren på bussen. Den äldre av småkillarna säger: "De åkte ju med samma buss som oss innan" varpå tjejerna börjar skratta hysteriskt. När de lugnat sig säger han: "Jag förstår inte vad som var så roligt". Varpå jag försöker att inte skratta.
Nu, några timmar senare har planet till London lyft, och jag är incheckad på hotellet. Har ätit en god, men ganska dyr, måltid nere i restaurangen, och fixat internetuppkoppling i några timmar. I morgon bör jag vara på flygplatsen ca 04.40, så klockan kommer nog ställas på 03.30. Frukosten börjar serveras 04.00, och jag ska dessutom packa om väskan. En del ska ner i handbagaget istället.
Så alldeles strax ska jag krypa ner i sängen... Och sova bort de sista timmarna på svensk mark.
Etapp 1 var tåg Örebro - Arboga, en välkänd sträcka för mig som pendlat ca 2 år på olika håll. Sedan byte till annat tåg mot Eskilstuna. Ombord på detta tåg intogs mellis/lunch. När vi närmade oss Kungsör kom jag att tänka på I och vandringen i hagarna med Pekka Hedin (eller vad han nu hette). Precis när tåget kör in i Kungsör ska man titta snett bakåt genom vänstra fönstret på tåget. Då får man se hamnen i Köping, silo och kranar. I Kungsör kan man även få syn på ett antal mistlar genom fönstret.
I Eskilstuna bytte jag till buss mot Nyköping, försökte hålla mig vaken men det gick inte så bra. När bussen svängde in till järnvägsstationen kände jag igen mig. Här har jag varit förut. Jag och syrran kom med tåget och bytte till buss mot Oxelösund när J&E skulle gifta sig. Busstationen kände jag också igen. Där blev vi avsläppta när resten av familjen och farmor skulle vidare till småland.
I Nyköping bytte jag till buss mot Skavsta. I väntan på bussen roades jag av två små killar som skulle till England över påsk. Den äldre av dem började prata med "tjejen i solhatt" och undrade varför hon hade en bild av en geting och information om den på väskan. Fick förklara att jag är allergisk och att lappen talar om var jag har min medicin. När vi sedan klivit på bussen och åkt ett par hållplatser är vi återigen vid järnvägsstationen. Där kliver två tjejer i övre tonåren på bussen. Den äldre av småkillarna säger: "De åkte ju med samma buss som oss innan" varpå tjejerna börjar skratta hysteriskt. När de lugnat sig säger han: "Jag förstår inte vad som var så roligt". Varpå jag försöker att inte skratta.
Nu, några timmar senare har planet till London lyft, och jag är incheckad på hotellet. Har ätit en god, men ganska dyr, måltid nere i restaurangen, och fixat internetuppkoppling i några timmar. I morgon bör jag vara på flygplatsen ca 04.40, så klockan kommer nog ställas på 03.30. Frukosten börjar serveras 04.00, och jag ska dessutom packa om väskan. En del ska ner i handbagaget istället.
Så alldeles strax ska jag krypa ner i sängen... Och sova bort de sista timmarna på svensk mark.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)