Dag 41:
Dag 42:
Dag 43:
Visar inlägg med etikett Santiago de Compostela. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Santiago de Compostela. Visa alla inlägg
lördag 19 maj 2012
Dag 42 Santiago - Madrid - Barcelona - Malmö
Resdag 42 började egentligen på kvällen dag 41. Strosade runt ytterligare en stund på stan innan jag åt en lättare middag (en rancion champinjoner med jamón) och drack en musto till (druvmust). När jag gick för att hämta väskan vände sig en av de andra kunderna om och fick syn på mig. Kvinnan från Australien jag träffat på några gånger förut. Hon hade precis som jag fördrivit tiden själv under dagen och vi bestämde genast att fördriva den sista timmen tillsammans. Första anhalten blev inköp av scarfes. Jag tappar nämligen byxorna och behövde nåt som håller dem uppe. Sedan gick vi och tog en kopp te på ett ställe lite närmre stationen. När det var dags att skiljas åt konstaterade vi att vi återigen glömt vad vi heter, men att det inte spelar någon roll. Jag är den rosa svenskan och hon kaki aussie.
Efter att vi skildes åt svängde jag givetvis fel och gick en något längre väg till stationen. Gjorde dock inte så mycket då jag hade väldigt gott om tid på mig. Flanerade en bra stund på perrongen innan min säng för natten rullade in. Hittade bland annat tre (3!) tidsskrifter om cannabis. Det var 24 grader varmt med en luftfuktighet på 63%. När tåget väl rullade in på perrongen och jag hittade min kupé fick jag ännu ett bevis för kulturella skillnader. Jag var färdig att gå och lägga mig, var trött och ville sova. Medpassagerarna (spansk tjej något yngre än mig och spansk kvinna i övre medelåldern) tyckte det va synd att kupén var färdigbäddad så vi inte kunde sitta upp i säten de första timmarna av resan.
Så snart tåget började rulla insåg jag att jag måste lägga mig ner snarast, för detta kommer bli en gungig färd. Var ganska rejält åksjuk innan jag somnade, men sov ändå ganska så gott i min överslaf större delen av natten. Vaknade till några gånger och konstaterade att tåget slutat röra sig, men tänkte inte så mycket mer på det. När jag vaknade på riktigt klockan 7 på morgonen hittade jag ytterligare en passagerare i kupén. Hon pratade spanska med mig så fort hon såg att jag va vaken, men jag var för trött för att förstå. En stund senare, efter toabesök, insåg jag att hon sa något om försening. När de andra vaknade framåt åtta (och jag hunnit bli åksjuk igen) fick jag en mer utförlig förklaring. Tåget hade problem med en motor och mitt i natten stod vi stilla för att byta lok. Den yngre spanjorskan hade varit uppe och pratat med tågpersonalen, de andra hade också vaknat, och konstaterade att jag sovit som en ängel hela natten.
Jag började bli orolig för om jag verkligen skulle hinna med mitt tåg i Madrid, skulle ju dessutom byta till ett tåg som avgår från Atocha (ankommer Cha. Martín). Blev uppmanad att fråga konduktören, så jag vinglade mig bakåt i tåget. Fick bekräftat att jag kommer missa tåget och fick instruktioner (på spanska givetvis) på hur jag skulle gå tillväga för att få en ny biljett. Åksjukan blev värre och värre, men jag tog mig tillbaka till kupén för att plocka ihop mina grejer. Insåg ganska så snart att jag måste hålla mig ganska så stilla och titta ut genom fönstret i färdriktningen. Efter ett tag hjälpte inte det heller och jag beslutade mig för att försöka höja blodsockret lite med frukost. Vinglade tillbaka till bistrovagnen och beställde en café con leche och en croissant. Kämpade ner maten och åksjukan blev inte ett dugg bättre, efter en stund kom jag fram till att jag skulle må ännu sämre om jag satt kvar i bistrovagnen och åkte i sidled, så jag gick tillbaka till kupén. Stod sedan i korridoren och försökte titta ut genom fönstret. Koncentrera mig på att inte spy.
När klockan passerat nio bestämde jag mig för att packa färdigt. Spanjorskorna fick stora ögon när de insåg att jag hade tre flaskor tinto och 2 kg korv i väskan. Galen svenska... Vi rullade in på perrongen i Cha. Martín samtidigt som mitt tåg avgick från perrongen i Atocha. Fick hjälp att få upp väskan på ryggen och gav mig sedan av mot Atocha med tunnelbanan för att försöka byta mig till en ny biljett med nästa tåg.
Jag lyckades ta mig till rätt perrong, men missade att man skulle köpa en biljett i vänthallen. I samråd med en ung kvinna åkte jag med i alla fall. Framme i Atocha var det inte helt enkelt att hitta rätt plats. Gick till biljettkontoret och köade en stund. Där blev jag sedan dumförklarad och hänvisad till kundservice i den tropiska trädgården. Fanns två liknande kontor mitt emot varandra, så jag gick till RENFE. Där skrek de på mig att jag va på fel ställe så jag gick till den mitt emot istället. Där fick jag min ena biljett stämplad och blev sedan hänvisad tillbaka till RENFE. Fick vänta en bra stund på att få en stämpel på den andra biljetten innan de hänvisade mig till biljettförsäljningen. Gick dit och ställde mig i kö. Nu var det ca 15 min kvar tills nästa tåg skulle avgå.
När det var min tur ville de ge mig en biljett för 12.30-tåget. Jag ville åka med 10.30-tåget, för att i varje fall ha en chans att hinna med tåget. Det fanns inga 2a-klassbiljetter kvar, så jag fick betala 80 € för en uppgradering till 1a klass.
Sedan fick jag gå så snabbt jag kunde med dryga 20 kg packning. Kom fram till en bagagekontroll och fick lasta av mig allt ihop. Och sedan på med det igen. Stressa vidare till biljettkontrollen, sedan ner på perrongen och försöka hitta rätt vagn. Hann med tåget, men hade inte hunnit köpa någon frukost.
1a klass visade sig ha vissa fördelar dock. Det serverades fanta de limón, liten macka med kokt (!) skinka, och café con leche. Magen inte helt tom längre. Visades även film i vagnen, så jag såg Larry Crown dubbad till spanska.
Framme i Barcelona försökte jag så snabbt som möjligt ta reda på hur jag skulle ta mig till rätt busstation. Tunnelbaneinformationen upplyste mig om vilken station jag skulle till och säkerhetsvakten upplyste mig om att det går snabbare med RENFE. Så upp på markplan igen och köa för biljett. Tog en stund innan de förstod vart jag ville åka, men sen fick jag min biljett, 2 €, och kom iväg. Framme vid Arco de Triumf var det svårt att hitta ut från tunnelbanestationen, men ut kom jag till slut. Hittade ganska lätt till busstationen, men att hitta ingången var svårare. Att hitta rätt biljettförsäljning var ännu svårare. När jag väl kom fram hade bussen avgått och nästa avgång var 16.30. Med andra ord samtidigt som gaten stänger. Missade bussen med ca fem minuter och tjejen i luckan var inte precis tillmötesgående. Hon vinkade lite vagt i riktningen för taxi och jag gav mig iväg igen.
Utanför stationen hittade jag efter lite hjälp en taxi och frågade om prisuppgift. 170-190 € för resan, men jag skulle hinna med planet. Jag packades in i bilen och vi åkte via en telebanco då det inte gick att betala med plástico i taxin. Sedan lämnade vi Barcelona bakom oss. Såg några kända hus på vägen ut.
Ca en timme senare var jag framme vid flygplatsen i Girona. Resan gick på 165 € och gaten var fortfarande öppen. Tackade för hjälpen och gick in för att packa om väskorna innan incheckning. Åt en napolitana och drack lite juice. Checkade in huvudbagaget, 16,1 kg, och halsade mer juice medan jag gick mot säkerhetskontrollen. Där slängde jag det sista av juicen och packade ur handbagaget i grå plastbackar. Tog inte av mig kängorna. Blev visiterad av kvinnlig vakt, och blev tillsagd att vattenflaskor inte är tillåtet i handbagaget. Hade glömt att den låg där. Gick på toa för första gången på dryga 7 h. Sedan blev det ett besök på Mc Donalds. När jag fått i mig hamburgaren, men hade en hel del pommes och dricka kvar, stod det "go to gate" på skärmarna och jag stressade iväg till toa och tax free. Köpte vatten och choklad. Sedan blev det en dryg stående väntan innan vi fick gå ombord på planet. Trodde jag skulle svimma stundtals. Fortfarande lätt illamående.
Flygresan gick bra, men var ganska dryg då jag inte mådde 100 och mp3-spelaren bestämde sig för att inte fungera. Var glad när vi landande på Sturup att resandet snart skulle vara över.Var ganska kyligt när vi kom ut och jag njöt av att vara på svensk mark igen. När jag slog på mobilen fick jag två sms. Ett från en älskad kollega och ett från Johanna som undrade över hungerstatus och ankomsttid. Jag svarade att jag inte ätit från igår och att jag nog kommer med nästa flygbuss. Sedan gick jag på toa. Den luktade Sverige. Avsaknad av klor alltså.
Det gick lätt att hitta väskan på bagagebandet, sedan släpade jag den längs med golvet till biljettautomaten. Köpte en bussbiljett till Malmö, 109 kr, och tog sedan ur packningen ur sopsäcken jag haft för att skydda den. Fick hjälp av en svensk turist att få upp väskan på ryggen. Sedan stod jag utomhus och frös i 40 min innan bussen anlände. Skönt att kunna andas igen.
Bussen hade något fel på högtalarna och det hördes knappt vad chaffören sa. Lyckades i alla fall lista ut när Triangeln närmade sig och tryckte på stop-knappen. Bussen körde förbi hållplatsen och konserthuset ropades ut. Jag tryckte återigen på stop-knappen och på tredje försöket tändes lampan och bussen stannade. Funderade en stund på vilket håll jag skulle gå åt. Visste precis hur jag skulle ta mig till Dalaplan där kusinen bodde 2003, men det hjälper inte så mycket. Bestämde mig sedan för en riktning och gick. Stannade för säkerhets skull och frågade om vägen, och jag gick i rätt riktning. Strax mötte jag Tomas och Johanna, men förstod inte att det var de. Jag såg nämligen ingen barnvagn. Tog en stund innan jag insåg att hon hade bärsjal.
Vi knallade iväg till deras lägenhet, de bjöd på tacos, jag fick se deras lille kille för första gången (4,5 veckor gammal), och vi pratade långt in på natten. Sedan sov jag gott på deras soffa.
Efter att vi skildes åt svängde jag givetvis fel och gick en något längre väg till stationen. Gjorde dock inte så mycket då jag hade väldigt gott om tid på mig. Flanerade en bra stund på perrongen innan min säng för natten rullade in. Hittade bland annat tre (3!) tidsskrifter om cannabis. Det var 24 grader varmt med en luftfuktighet på 63%. När tåget väl rullade in på perrongen och jag hittade min kupé fick jag ännu ett bevis för kulturella skillnader. Jag var färdig att gå och lägga mig, var trött och ville sova. Medpassagerarna (spansk tjej något yngre än mig och spansk kvinna i övre medelåldern) tyckte det va synd att kupén var färdigbäddad så vi inte kunde sitta upp i säten de första timmarna av resan.
Så snart tåget började rulla insåg jag att jag måste lägga mig ner snarast, för detta kommer bli en gungig färd. Var ganska rejält åksjuk innan jag somnade, men sov ändå ganska så gott i min överslaf större delen av natten. Vaknade till några gånger och konstaterade att tåget slutat röra sig, men tänkte inte så mycket mer på det. När jag vaknade på riktigt klockan 7 på morgonen hittade jag ytterligare en passagerare i kupén. Hon pratade spanska med mig så fort hon såg att jag va vaken, men jag var för trött för att förstå. En stund senare, efter toabesök, insåg jag att hon sa något om försening. När de andra vaknade framåt åtta (och jag hunnit bli åksjuk igen) fick jag en mer utförlig förklaring. Tåget hade problem med en motor och mitt i natten stod vi stilla för att byta lok. Den yngre spanjorskan hade varit uppe och pratat med tågpersonalen, de andra hade också vaknat, och konstaterade att jag sovit som en ängel hela natten.
Jag började bli orolig för om jag verkligen skulle hinna med mitt tåg i Madrid, skulle ju dessutom byta till ett tåg som avgår från Atocha (ankommer Cha. Martín). Blev uppmanad att fråga konduktören, så jag vinglade mig bakåt i tåget. Fick bekräftat att jag kommer missa tåget och fick instruktioner (på spanska givetvis) på hur jag skulle gå tillväga för att få en ny biljett. Åksjukan blev värre och värre, men jag tog mig tillbaka till kupén för att plocka ihop mina grejer. Insåg ganska så snart att jag måste hålla mig ganska så stilla och titta ut genom fönstret i färdriktningen. Efter ett tag hjälpte inte det heller och jag beslutade mig för att försöka höja blodsockret lite med frukost. Vinglade tillbaka till bistrovagnen och beställde en café con leche och en croissant. Kämpade ner maten och åksjukan blev inte ett dugg bättre, efter en stund kom jag fram till att jag skulle må ännu sämre om jag satt kvar i bistrovagnen och åkte i sidled, så jag gick tillbaka till kupén. Stod sedan i korridoren och försökte titta ut genom fönstret. Koncentrera mig på att inte spy.
När klockan passerat nio bestämde jag mig för att packa färdigt. Spanjorskorna fick stora ögon när de insåg att jag hade tre flaskor tinto och 2 kg korv i väskan. Galen svenska... Vi rullade in på perrongen i Cha. Martín samtidigt som mitt tåg avgick från perrongen i Atocha. Fick hjälp att få upp väskan på ryggen och gav mig sedan av mot Atocha med tunnelbanan för att försöka byta mig till en ny biljett med nästa tåg.
Jag lyckades ta mig till rätt perrong, men missade att man skulle köpa en biljett i vänthallen. I samråd med en ung kvinna åkte jag med i alla fall. Framme i Atocha var det inte helt enkelt att hitta rätt plats. Gick till biljettkontoret och köade en stund. Där blev jag sedan dumförklarad och hänvisad till kundservice i den tropiska trädgården. Fanns två liknande kontor mitt emot varandra, så jag gick till RENFE. Där skrek de på mig att jag va på fel ställe så jag gick till den mitt emot istället. Där fick jag min ena biljett stämplad och blev sedan hänvisad tillbaka till RENFE. Fick vänta en bra stund på att få en stämpel på den andra biljetten innan de hänvisade mig till biljettförsäljningen. Gick dit och ställde mig i kö. Nu var det ca 15 min kvar tills nästa tåg skulle avgå.
När det var min tur ville de ge mig en biljett för 12.30-tåget. Jag ville åka med 10.30-tåget, för att i varje fall ha en chans att hinna med tåget. Det fanns inga 2a-klassbiljetter kvar, så jag fick betala 80 € för en uppgradering till 1a klass.
Sedan fick jag gå så snabbt jag kunde med dryga 20 kg packning. Kom fram till en bagagekontroll och fick lasta av mig allt ihop. Och sedan på med det igen. Stressa vidare till biljettkontrollen, sedan ner på perrongen och försöka hitta rätt vagn. Hann med tåget, men hade inte hunnit köpa någon frukost.
1a klass visade sig ha vissa fördelar dock. Det serverades fanta de limón, liten macka med kokt (!) skinka, och café con leche. Magen inte helt tom längre. Visades även film i vagnen, så jag såg Larry Crown dubbad till spanska.
Framme i Barcelona försökte jag så snabbt som möjligt ta reda på hur jag skulle ta mig till rätt busstation. Tunnelbaneinformationen upplyste mig om vilken station jag skulle till och säkerhetsvakten upplyste mig om att det går snabbare med RENFE. Så upp på markplan igen och köa för biljett. Tog en stund innan de förstod vart jag ville åka, men sen fick jag min biljett, 2 €, och kom iväg. Framme vid Arco de Triumf var det svårt att hitta ut från tunnelbanestationen, men ut kom jag till slut. Hittade ganska lätt till busstationen, men att hitta ingången var svårare. Att hitta rätt biljettförsäljning var ännu svårare. När jag väl kom fram hade bussen avgått och nästa avgång var 16.30. Med andra ord samtidigt som gaten stänger. Missade bussen med ca fem minuter och tjejen i luckan var inte precis tillmötesgående. Hon vinkade lite vagt i riktningen för taxi och jag gav mig iväg igen.
Utanför stationen hittade jag efter lite hjälp en taxi och frågade om prisuppgift. 170-190 € för resan, men jag skulle hinna med planet. Jag packades in i bilen och vi åkte via en telebanco då det inte gick att betala med plástico i taxin. Sedan lämnade vi Barcelona bakom oss. Såg några kända hus på vägen ut.
Ca en timme senare var jag framme vid flygplatsen i Girona. Resan gick på 165 € och gaten var fortfarande öppen. Tackade för hjälpen och gick in för att packa om väskorna innan incheckning. Åt en napolitana och drack lite juice. Checkade in huvudbagaget, 16,1 kg, och halsade mer juice medan jag gick mot säkerhetskontrollen. Där slängde jag det sista av juicen och packade ur handbagaget i grå plastbackar. Tog inte av mig kängorna. Blev visiterad av kvinnlig vakt, och blev tillsagd att vattenflaskor inte är tillåtet i handbagaget. Hade glömt att den låg där. Gick på toa för första gången på dryga 7 h. Sedan blev det ett besök på Mc Donalds. När jag fått i mig hamburgaren, men hade en hel del pommes och dricka kvar, stod det "go to gate" på skärmarna och jag stressade iväg till toa och tax free. Köpte vatten och choklad. Sedan blev det en dryg stående väntan innan vi fick gå ombord på planet. Trodde jag skulle svimma stundtals. Fortfarande lätt illamående.
Flygresan gick bra, men var ganska dryg då jag inte mådde 100 och mp3-spelaren bestämde sig för att inte fungera. Var glad när vi landande på Sturup att resandet snart skulle vara över.Var ganska kyligt när vi kom ut och jag njöt av att vara på svensk mark igen. När jag slog på mobilen fick jag två sms. Ett från en älskad kollega och ett från Johanna som undrade över hungerstatus och ankomsttid. Jag svarade att jag inte ätit från igår och att jag nog kommer med nästa flygbuss. Sedan gick jag på toa. Den luktade Sverige. Avsaknad av klor alltså.
Det gick lätt att hitta väskan på bagagebandet, sedan släpade jag den längs med golvet till biljettautomaten. Köpte en bussbiljett till Malmö, 109 kr, och tog sedan ur packningen ur sopsäcken jag haft för att skydda den. Fick hjälp av en svensk turist att få upp väskan på ryggen. Sedan stod jag utomhus och frös i 40 min innan bussen anlände. Skönt att kunna andas igen.
Bussen hade något fel på högtalarna och det hördes knappt vad chaffören sa. Lyckades i alla fall lista ut när Triangeln närmade sig och tryckte på stop-knappen. Bussen körde förbi hållplatsen och konserthuset ropades ut. Jag tryckte återigen på stop-knappen och på tredje försöket tändes lampan och bussen stannade. Funderade en stund på vilket håll jag skulle gå åt. Visste precis hur jag skulle ta mig till Dalaplan där kusinen bodde 2003, men det hjälper inte så mycket. Bestämde mig sedan för en riktning och gick. Stannade för säkerhets skull och frågade om vägen, och jag gick i rätt riktning. Strax mötte jag Tomas och Johanna, men förstod inte att det var de. Jag såg nämligen ingen barnvagn. Tog en stund innan jag insåg att hon hade bärsjal.
Vi knallade iväg till deras lägenhet, de bjöd på tacos, jag fick se deras lille kille för första gången (4,5 veckor gammal), och vi pratade långt in på natten. Sedan sov jag gott på deras soffa.
fredag 11 maj 2012
Dag 41 Santiago de Compostela
Dagen började inte bra. Vaknade klädde på mig och gick ut i
köket för att äta frukost. Någon har ätit upp min yoghurt, finns inte i kylen.
Apelsinen har åkt ryggsäck för länge och är något intorkad. Kaffet är helt ok,
men croissanten (plan B) fastnade i automaten och jag har inte tillräckligt med
mynt för att göra ett försök till. Så frukosten blir kaffe, torr apelsin,
müslibar och kakor. Bra gjort Sara!
Tömde ryggsäcken och packade helt om. Och strax efter 10 var
jag redo att lämna härbärget som varit mitt hem i 3 dygn. Gick till
busshållplatsen med en väska på ryggen, en på magen och en kasse i handen.
Snudd på att jag glömde få med mig stavarna. Tog buss nummer 6 till Estación de
tren. Tog sin lilla stund att ta sig in och igenom stan, och på vägen upptäckte
jag att när jag insåg att jag var vilse igår befann jag mig ca 30 meter från
6:ans hållplats. Attans!
Lyckades köpa en tågblijett med sovplats. Avgång 22.30 från
Santiago, ankommer Madrid i morgon bitti. Där behöver jag ta ett lokaltåg till
en annan station, för att sedan ta mig vidare till Barcelona. Anländer 12.40,
om jag inte minns fel. Mer än nog med tid för att hitta anslutningsbussen till
flygplatsen i Girona, men inte nog med tid för sightseeing. Får helt enkelt
besöka Barcelona vid ett annat tillfälle.
Av någon outgrundlig anledning saknar tågstationen
förvaringsboxar så jag fick snällt knalla upp till centrala delen av stan igen
och gå till turistinformationen. De hänvisade mig vidare och ett par gator
längre bort hittade jag ett ställe med både förvaring och skrivare. Så nu är
väskorna inlåsta och flygbiljetten utskriven.
Jag tog mig till katedralen och var med på andra halvan av
pilgrimsmässan, tänkte att jag skulle försöka se botafumerion svingas i luften.
Men man kan ju aldrig vara säker på om det händer eller inte. Den hängde på
plats i varje fall till skillnad från i onsdags. Och i slutet av messan sänktes
den ned, rökelsen antändes och sedan svingades den för fullt. Jag filmade så
klart och några av pilgrimerna uppgav att de känt ett behov av att ducka vissa
stunder. Häftig upplevelse minst sagt.
Efter mässan gick jag på Jennafer-jakt. Hon har inte hört av
sig via mail, så jag antar att hon lidit av wifi-brist. Började bli hungrig och
bestämde mig för att leta efter en restaurang med wifi. Hittade istället
holländarna, så de bjöd på ett glas lemonad innan jakten fortsatte. Gick till pilgrimskontoret
och lämnade en lapp. Sedan försökte jag återigen hitta wifi. Trots att
turistbyrån sagt att nästan alla ställen har wifi så tog det ett bra tag innan
jag änligen hittade en bar. Maten var helt ok, men varm. Svensk som jag är
föredrar jag kall mat när det är över 20 grader och solsken. Kollade mailen,
men inget svar från Jennafer. Efter maten gick jag återigen till
pilgrimskontoret, lappen var kvar. Satte mig i trappan bakom katedralen för att
skriva lite dagbok och hoppas på att en amerikansk pilgrim kommer förbi under
tiden. Just den här trappan är nämligen sista anhalten innan Praza de
Obradorio.
Efter ytterligare lite shopping och letande kring katedralen
(har även guidat vilsna pilgrimer till kontoret) bestämde jag att det var dags
för en liten paus. Klockan är ca 18 och det är viktigt att dricka mycket när
det är varmt. Sagt och gjort så gick jag till mitt favortihak (de har wifi) för
dagens fjärde fanta de limón. Och en uppdatering av vädret under resdygnen. 21
grader i Santiago uder kvällen, 16 när jag anländer Madrid, 23 grader i
Barcelona. Definitivt t-shirtväder… Sen kollade jag Malmö, och var inte lika
säker längre. 10 grader när jag anländer på kvällen. För att inte tala om
söndag förmiddag med blygsamma 7. Örebro välkomnar mig däremot med hela 14
grader.
Skulle gissa att jag går en lov ner mot de lite nyare
kvarteren för att hitta en supermercado. En av de viktigaste souvenirerna är
nämligen choritzo och salchichon (Spaniens svar på salami), här är de nämligen
inte rökta. Blir nog någon flaska tinto också om jag känner mig själv rätt. Sen
ska jag tillbaka till den äldre delen av stan för att hämta ryggsäcken, innan
jag åter går in i den nyare delen för att ta mig till stationen. Däremellan ska
även någon typ av mat intas.
Bilder
Etiketter:
Arzúa,
bilder,
Galicia,
O Pedrouzo,
regn,
San Lazaro,
Santiago de Compostela,
sightseeing
Dag 40 Santiago - Finisterre - Santiago
Vaknade med ont i magen. Men satte fart
i alla fall. Åt frukost med sydafrikanerna innan jag gav mig av. På
deras inrådan gick jag till en busshållplats istället för hela
vägen till busstationen, dumt nog kollade jag inte avgångstiderna.
Insåg efter ett tag att jag nog borde göra det. En buss var 40
minut, och jag hade missat den jag behövde åka med. Var bara att
börja gå, och jag hade inte så gott om tid. Vid ett vägarbete
lyckades jag svänga fel och hamnade så småningom på baksidan av
busstationen. När jag hittat runt till framsidan var klockan 08.56,
avgång 09.00. ställde mig i kö för biljettkö och skyndade sedan
ner till garaget. Hann med. På övervåningen satt mina holländare.
Bussresan tog ca tre timmar, och det krängde mycket. Hade minst sagt
användning för mina sea band som jag släpat på hela vägen. Jesus
Culture i lurarna. Ju längre från Santiago vi kom destu mer
spektakulär blev utsikten. Vi färdades mot Coste del Morte, dödens
kust.
Framme i Finisterre började jag med en
macklunch på Bar Frontera, ägaren var en hejare på svensk geografi
och tyckte jag talade bra spanska. Ca 12 påbörjade jag vandringen
uppför till Cabo Finisterre. Vägen upp var vacker och det blev
många foton, väl där var jag tvungen att fota lite till. Jag
träffade på killen från Singapore som gått hela vägen. Han
fotade mig vid 0,00 km märket. Fick även syn på ett av de
österrikiska paren, och Dinie den äldre holländskan jag träffade
i Villamajor de Monjardín.
Klättrade ut på klippan och satt för
mig själv och kontemplerade en stund (läs: fotade en massa) innan
jag försökte bränna det jag hade med mig. Men det blåste för
mycket längst ut. Så istället tänkte jag avsluta med en liten
sång, men då kom en äldre man och satte sig ca 2 m bort.
Privatliv?
Gick istället en liten bit bort innan
jag sjöng min sång och läste den så många gånger upprepade
bönen. Sedan klättrade jag halvägs tillbaka, lyckades hitta lä
och lekte pyroman en stund. Efter ytterligare lite fotande köpte jag
ett halsband och gick tillbaka in till stan.
Tog vägen via havet och blev trot
eller ej sugen på att bada. Var riktigt varmt och soligt idag, jag
hade valt att ha långärmat på mig. Fotade lite i hamnen och sedan
gick jag till en av alla restaurangerna längs hamnen och åt sen
lunch. Pulpo, räkor och musslor. Tiramisú till dessert. Dyrt men
gott. Färdigäten lagom till bussen hem skulle avgå.
Under hemresan bytte jag mailadress med
holländarna så vi kan ordna med lite fotoutbyte. Sedan ägnade jag
resterande 3 h åt åksjuka, trots mina älskade sea band. Lite lagom
rund under fötterna när vi ankom Santiago. Gick åt helt fel håll
när jag kom ut från busstationen. Vilse en stund. Vet inte om det
är stationen eller kartan det är fel på, mitt lokalsinne är
vanligtvis utmärkt.
Väl hemma vägde jag bagaget, kan
inhandla ca 8 kg souvenirer, och kollade bussförbindelser. Nu bråkar
jag med internetanslutningen på den lokala baren. Ska strax hem och
duscha, klibbig efter 6 h i buss och 4 h i solen.
Sen ska jag sova, för i morgon ska jag
bråka med RENFE. Fortfarande ont i magen by the way.
So I cry out your name, from the rooftops I proclaim: That I am yours, I am yours.
All that I am, I place into your loving hands, for I am yours, I am yours.
Here I am, I stand, with arms wide open, to the one, the son, the everlasting God, the everlasting God.
Herre visa mig Din väg, och gör mig villig att vandra den. Nu och i evighet. Amen.
Etiketter:
bilder,
buss,
Finisterre,
Galicia,
ont,
Santiago de Compostela,
sightseeing,
åksjuk
onsdag 9 maj 2012
Dag 39 Santiago de Compostela
Glömde ju skriva att solen sken när vi kom ut från mässan. Riktigt vackert väder på eftermiddagen, men framåt kvällen kom en skur. Jag har letat souvenirer som en tok, men fått tag i mina pussel till slut. Skulle vilja köpa några kakelplattor också, och korv. Men det får vänta till på fredag.
Träffade även på 3 irländare som jag sett under vägen. Jag gick en tur till i katedralen och kramade om en staty av Santiago, eftersom man ska göra det som pilgrim. Dansken som jag åt middag med två kvällar i rad pratar mycket om Camino mode, och han strävar efter att uppnå det igen. Förra gången han kramade statyn kände han något, och önskade att jag också skulle göra det. Jag var lite mer skeptisk, gör inte det här för att uppnå en känsla, strävar inte efter Camino mode eller vad du nu vill kalla det. Pilgrimsmässan betydde mycket för mig, men att krama en staty... Njae... Jag vet inte. Men de före mig i kön var berörda. Men så är jag ju inte katolik.
Nu sitter jag på den lokala baren och försöker reda ut hur jag ska ta mig hem. Trodde att jag hade ett tåg ca 22 på fredag kväll, men jag mindes fel. Har en buss 14.00 och ett tåg 16.47. Och jag skulle vilja hinna träffa Jennafer en gång till innan jag åker. Tar jag bussen måste jag dessutom hitta ett hotell i Barcelona. Har tittat på flyg också då Joakim rekommenderar det, men det finns inga som passar. Krångligt värre.
Köpte förresten en tändare också, så nu är pyromanen lite mera förberedd. Moahaha.
Träffade även på 3 irländare som jag sett under vägen. Jag gick en tur till i katedralen och kramade om en staty av Santiago, eftersom man ska göra det som pilgrim. Dansken som jag åt middag med två kvällar i rad pratar mycket om Camino mode, och han strävar efter att uppnå det igen. Förra gången han kramade statyn kände han något, och önskade att jag också skulle göra det. Jag var lite mer skeptisk, gör inte det här för att uppnå en känsla, strävar inte efter Camino mode eller vad du nu vill kalla det. Pilgrimsmässan betydde mycket för mig, men att krama en staty... Njae... Jag vet inte. Men de före mig i kön var berörda. Men så är jag ju inte katolik.
Nu sitter jag på den lokala baren och försöker reda ut hur jag ska ta mig hem. Trodde att jag hade ett tåg ca 22 på fredag kväll, men jag mindes fel. Har en buss 14.00 och ett tåg 16.47. Och jag skulle vilja hinna träffa Jennafer en gång till innan jag åker. Tar jag bussen måste jag dessutom hitta ett hotell i Barcelona. Har tittat på flyg också då Joakim rekommenderar det, men det finns inga som passar. Krångligt värre.
Köpte förresten en tändare också, så nu är pyromanen lite mera förberedd. Moahaha.
Dag 39 San Lazaro - Santiago de Compostela
Ställde klockan på 7 istället för 06.30 då dagens distans var en ganska så kort en. Det regnade när jag steg upp och regnade när jag gav mig iväg. Var blöt innan jag lämnat San Lazaro, men för första gången på veckor var i varje fall kängorna torra från start (de fick sova ovanpå elementet inatt). När jag kommit in i Santiago blev jag lite distraherad av en gammal byggnad och svängde åt fel håll. Strax skyndade en spanjor ifatt och visade mig rätt igen. Nådde så småningom den gamla delen av staden. Först fick jag syn på ett kyrktorn på håll, sedan gick jag nedför en backe och det försvann igen. Sedan fick jag syn på en byggnad som skulle kunna höra till katedralen, men det var falskt alarm. Men runt nästa gathör var den där! Kom från baksidan och det första jag mötte var nådens port, som endast är öppen under heliga år. Gick genom en portal och kom ut på Plaza de Obradorio. Härifrån ser man katedralens framsida mycket bra. Försökte fota, men regnet förhindrade bra bilder.
Bestämde mig istället för frukost. Letade mig fram utefter en av gatorna och lyckade gå förbi baren minst tre gånger. Istället hamnade jag först på turistinformationen, och sedan på pilgrimskontoret. När jag stod i kö för att få min compostela (beviset) hörde jag en bekant röst bakom mig. Där stod Hugh! Vi åt sedan frukost ihop innan vi gick mot katedralen för pilgrimsmässan klockan 12. På vägen dit mötte vi de tre äldre holländarna, och jag har även fått syn på Österrikarna.
Vi blev tipsade om att inte sitta i mittsektionen. Sitter man på sidan har man en mycket bättre utsikt om de svingar rökelsekaret. Var där ca 30 min innan mässans början och det var snart fullsatt. En nunna instruerade oss i sångerna som skulle sjungas och sedan började det. De läste upp alla nationaliteter som anlänt under dagen och det kändes i magen när jag hörde Suecia.
En av prästerna höll en bra predikan, och de flesta pilgrimerna sjöng med i sångerna. Jag valde att ta nattvarden, och det kändes som ett bra avslut på vandringen. Tyvärr svingade de inte rökelsekaret i slutet av mässan och vi gick istället ner i kryptan för att titta på relikerna av Santiago och hans två lärjungar.
Utanför kyrkan träffade jag Angelica och den äldre tyska damen, som jag träffat en hel del de första dagarna men inte sett sedan dess. Har även hört att Sueko och Eun Jin kommit fram, men de har flugit vidare idag så jag kan tyvärr inte träffa dem. Har träffat både Jorge och Joakim, mina katalanska gubbar, som kom fram igår.
Åt en god trerätters lunch på en restaurang, pulpo, merluza och tarta de queso, innan jag gick på jakt efter souvenirer. Hittat en skylt med mitt namn på så här långt. Efter blogg och glasspaus bär det nu av till katedralmuseet.
Bestämde mig istället för frukost. Letade mig fram utefter en av gatorna och lyckade gå förbi baren minst tre gånger. Istället hamnade jag först på turistinformationen, och sedan på pilgrimskontoret. När jag stod i kö för att få min compostela (beviset) hörde jag en bekant röst bakom mig. Där stod Hugh! Vi åt sedan frukost ihop innan vi gick mot katedralen för pilgrimsmässan klockan 12. På vägen dit mötte vi de tre äldre holländarna, och jag har även fått syn på Österrikarna.
Vi blev tipsade om att inte sitta i mittsektionen. Sitter man på sidan har man en mycket bättre utsikt om de svingar rökelsekaret. Var där ca 30 min innan mässans början och det var snart fullsatt. En nunna instruerade oss i sångerna som skulle sjungas och sedan började det. De läste upp alla nationaliteter som anlänt under dagen och det kändes i magen när jag hörde Suecia.
En av prästerna höll en bra predikan, och de flesta pilgrimerna sjöng med i sångerna. Jag valde att ta nattvarden, och det kändes som ett bra avslut på vandringen. Tyvärr svingade de inte rökelsekaret i slutet av mässan och vi gick istället ner i kryptan för att titta på relikerna av Santiago och hans två lärjungar.
Utanför kyrkan träffade jag Angelica och den äldre tyska damen, som jag träffat en hel del de första dagarna men inte sett sedan dess. Har även hört att Sueko och Eun Jin kommit fram, men de har flugit vidare idag så jag kan tyvärr inte träffa dem. Har träffat både Jorge och Joakim, mina katalanska gubbar, som kom fram igår.
Åt en god trerätters lunch på en restaurang, pulpo, merluza och tarta de queso, innan jag gick på jakt efter souvenirer. Hittat en skylt med mitt namn på så här långt. Efter blogg och glasspaus bär det nu av till katedralmuseet.
Etiketter:
Galicia,
regn,
San Lazaro,
Santiago de Compostela,
sightseeing
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)







