Enligt legenden tog sig aposteln Jakob, Sebedaios son, till den iberiska halvön för att missionera. Efter några år åkte han tillbaka till Jerusalem med några av sina anhängare. Där hade de kristna börjat förföljas och han blev tillfångatagen och halshuggen. Det sägs att hans anhängare tog med sig Jakobs kropp för att begrava den i sitt hemland, men utanför Galiciens kust led båten skeppsbrott och förliste. Jakobs kropp flöt sedan i land täckt av pilgrimsmusslor, och begravdes på en äng. Graven föll strax i glömska.
800 år senare fick en herde en vision om var graven fanns och det byggdes ett kapell på platsen. Graven flyttades senare längre inåt landet och det byggdes en basilika ovanpå. Den blev en viktig vallfärdsplats för att ena de katolska folken i kampen mot morerna. St Jakob (Santiago) avbildas ofta på en vit häst som Santiago Matamoro (Morerdödaren) där han hjälper katolikerna i striden mot morerna.
Under medeltiden blev Santiago de Compostela, vid sidan av Rom och Jerusalem, ett av de viktigaste pilgrimsmålen.
På grund av bland annat Digerdöden och den protestantiska reformationen sjönk intresset för vandringsleden och i början av 1980-talet var det endast ett fåtal pilgrimer som nådde fram till Santiago varje år. 1987 vände det. Då blev den franska vägen (el Camino Francès) till Santiago de Compostela upptagen på UNESCOs värlsarvslista och intresset för leden började åter växa. Idag vandrar tiotusentals pilgrimer längs med leden och de flesta av dem gör det, till skillnad från på medeltiden, inte av religiösa skäl.
De år St Jakobs dag (25/7) infaller på en söndag räknas som heliga år och antalet pilgrimer mångdubblas. Då är en speciell port på basilikan i Santiago öppen och de pilgrimer som når målet får förlåtelse för sina synder. De senaste heliga åren var 1982, 1993, 1999, 2004 och 2010. Nästkommande heliga år är 2021, 2027 och 2032.
