Omdöme dag 15 - 21

Dag	Stad	Härbärge	Omdöme	Kommentar
15	Agés	El Pajar de Agés	++	fräscht, varmt,
16	Burgos	Casa del Cubo	++	centralt, fräscht, ingen wifi
17	Burgos	Hotel Norte y Londres	++	badkar, bred säng, wifi
18	Hornillos del Camino	Municipal	+	tvivelaktigt välkomnande, mögel, kyla, varm brasa
19	Castrojeriz	Casa Nostra	++	trevligt men kallt
20	Frómista	Municipal	+	helt ok, ingen wifi
21	Carrión de los Condes	Espíritu Santo	++	enkelsängar, varm dusch, nunnor

Statistik dag 15 - 21

Dag	Stad	km	Sammanlagt	Avklarat km	Avklarad tid
15	Agés	22,8	268,2	34%	37%
16	Burgos	22	290,2	36%	39%
17	Burgos	0	290,2	36%	41%
18	Hornillos del Camino	21	311,2	39%	44%
19	Castrojeriz	20,2	331,4	42%	46%
20	Frómista	25,2	356,6	45%	49%
21	Carrión de los Condes	20,5	377,1	47%	51%

Dag 18 Burgos - Hornillos del Camino

Dagen började med att jag försov mig ca 30 min. Så starten blev inte så tidigt som vi tänkt oss. Natten blev inte heller så god som jag tänkt mig… Vant mig vid sovsäck, och det var bara konstigt att sova i lakan i hotellsäng. Vaknade mer än en gång om man säger så. Mitt hem blir mer och mer min ryggsäck. Någon gång mellan 8 och 8.30 bar det i varje fall av. Kändes skönt att ha hemmet på ryggen igen och vi promenerade än en gång mot katedralen. Skillnaden var att denna gången gick vi förbi. Vi åt frukost på en mysig liten bar innan vi gick de sista km ut ur staden. Så snart vi nått stadsgränsen kom landsbygden omedelbart. Det blev grusväg, luktade gödsel här och var och vi passerade i utkanten av flera byar. Efter ett tag gick vi över järnvägen på en bro, sedan slingrade sig caminon runt ett vägarbete. Pilgrimerna framför oss svängde vänster upp mot motorvägen, men det kändes inte helt rätt. Vi tog istället fram min kamera och zoomade en skylt på avstånd. Visade sig vara ett av våra vägmärken, så vi fortsatte rakt fram. Vi passerade under motorvägen tillsammans med floden Arlanzón. På pelarna var pilgrimsgrafitti målad och en officiell ursäkt angående vägarbeterna.

Nästa stad stannade vi i för lite inköp och 11-kaffe på en bar. Sedan bar det lite lätt uppför mot nästa samhälle. Vi passerade en hel massa gamla vackra hus och sedan började klättringen mot dagens högsta punkt, ca 900 möh. Ju högre upp vi kom destu mer blåste det. Närmare toppen började det regna lite grand. Efter att ha kämpat i motvind uppe på toppen, med vacker utsik både bakåt mot Burgos (gick att skymta i fjärran) och framåt ut över mesetan, gick det brant nedåt. Det var grusväg med stundtals ganska så stora lösa stenar och fortfarande brant nedåt. Vi började närma oss ett samhälle, men vågade inte hoppas på att det var målet för dagen. Klockan var ca 14 och normalt brukar inte vandringarna gå så snabbt. Men när vi nådde stadsgränsen insåg vi vatt vi var framme.

Vi gick till det kommunala härbärget och förväntade oss att det skulle vara ganska likt de andra vi varit på. Det var det inte. Skyltningen mot receptionen slutade i köket, där det redan satt ett antal pilgrimer som inte riktigt visste hur de skulle bete sig. Ingen hospitalero fanns i sikte. Vi började misströsta ganska så snart. Efter en längre väntan dök en stressad kvinna upp och började stämpla pass och skriva in folk. Vi blev tilldelade våra sängar och gick till ett rum med väldigt ofräscha madrasser och mögel runt fönstren. Kallt och fuktigt. När jag duschade fanns inget varmvatten, men det kom tillbaka senare. Jag överdoserade nog mängden lavendelolja i sängen och snart måste jag nog köpa en ny.

Det dröjde inte länge förrän vi gick till baren istället. Den var något mer gästvänlig än härbärget. Där höll vi oss sedan fram tills det var dags för middagen. Först hade vi sällskap av en ganska så märklig amerikan. Middagen åt jag tillsammans med två kanadensare. De var troende katoliker och vi talade mycket om varför vi gör den här vandringen, hur Gud har lett oss hit. I joh 14:6 står det:

Jesus told him, "I am the way, the truth, and the life. No one comes to the Father except through me. (ISV)

Jesus sade till honom: "Jag är vägen och sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. (SFB)

Jesús le dice: YO SOY el camino, y la verdad, y la vida; nadie viene al Padre, sino por mí. (SSE)

På engelska kallas vägen jag vandrar just nu för The Way, på spanska el Camino. Kan det ha något samband? Kan det vara så att Jesus är så nära att han faktiskt är vägen vi vandrar här? Om inte den fyskisk vägen vi går så i varje fall den andliga.

Vi talade även om pengar. Som turister betalar man och förväntar sig en viss kvalitet på det man betalar för. Som pilgrim tar man emot de gåvor man får. Vi kan inte ställa några krav på en viss standard på de härbärgen vi stannar på. Vi får vila i Guds hand och lita på att han leder våra steg. Vara tacksamma för att vi har tak över huvudet på nätterna, någonstans att sova. Vi svälter inte, utan får faktiskt riktigt god mat till rabatterat pris.

När vi kom tillbaka till härbärget hade någon tänt en eld nere i köket. Här är det riktigt varmt och skönt just nu. Drar mig lite för att gå upp och lägga mig i det kalla sovrummet, men det måste ske så småningom. I morgon bär det av till Castrojeriz, drygt 20 km. Jag skulle vilja komma iväg ganska så tidigt så jag har tid med lite pauser.

Herre visa mig Din väg och gör mig villig att vandra den.

Dag 17 Sightseeing i Burgos

Dagen började med lite fildelning på sängkanten. Jag och Jennafer fick del av Mollys bilder på oss. Sedan satt vi en stund i "köket" på härbärget innan vi var tvungna att lämna stället. Molly fick sällskap av den koreanska killen på vägen ut ur staden och jag och Jennafer följde dem en liten bit på väg innan vi gav oss iväg på jakt efter vårt hotell. (En annan tolkning: Jennafer trodde vi skulle åt samma håll, men efter att jag tog över kartan gick vi åt andra hållet och hittade hotellet). Efter incheckning i ett mysigt dubbelrum på Hotel Norte y Londres gick vi iväg på jakt efter frukost. Hittade ett café på Plaza Major. Jag åt en tortilla med tonfisk, sallad, majonäs, tomat och kokt ägg. Till det en café con leche och en zumo de naranja.
Efter denna stärkande måltid blev det sightseeing. Vi tog god tid på oss i katedralen, där vi även sprang på svenskarna igen. Vi var in i en del souvenirbutiker, jag köpte örhängen. Sedan klättrade vi upp emot slottet som ligger på en höjd över staden. När vi kommit upp insåg vi att det inte är öppet för besökare på vardagar. Så efter lite fotografering utanför och vid en närliggande utsiktsplats klättrade vi ner igen.
Istället gav vi oss ut på jakt efter postkontoret, statyn av El Cid och ett museum. Statyn snubblade vi i princip över, och på andra sidan floden (som var ca 3 gånger så stor när bron över den byggdes) låg både postkontor och museum. Vi postade min matlåda, stegräknaren som ändå inte funkar, Juega de la Oca och örhängerna. Så Älsa kan räkna med post de närmaste dagarna. Hon får nog förfalska min namnteckning för att hämta ut det dock.
Museet visade sig ha stängt för siesta, så efter en liten fika gick ni hem till hotellet. Vi badade i badkaret i omgångar och även mina kängor fick sig ett bad. Dock i ett mer storleksanpassat kar. Efter några timmars vila begav vi oss ut igen. Vi åt pizza i närheten av katedralen och gick sedan till museet. Flera skolklasser var där samtidigt med oss tyvärr, så vi fick inte riktigt gå i den takt vi ville. Men det var kul att ha sett Museo de la Evolución Humana. Efter lite efterforskningar tillsammans med antropologen Jennafer har vi konstaterat att jag är en neandertalare.

Dag 16 Agés - Burgos

Efter middagen sa vår hospitalero adjö, och hänvisade till hennes ersättare om vi hade några frågor. Strax efter nio dök en blöt och kall äldre herre upp och ville checka in, men det fanns ingen hospitalero. Han försökte ringa numret som fanns i receptionen, men ingen svarade.
När vi vaknade på morgonen fanns det fortfarande ingen personal. Började fundera över alien abduction... Elliot (kille med luva jag sett passera några gånger) började vissla på X-files.
Ute var det ca 0 grader och snöade så idag åkte ullunderstället på för första gången sedan jag kom till Spanien. Däröver långbyxor, långärmat, jacka, damasker, regnponcho, ullbuff över hals och huvud, hatt och handskar. Första biten var kall men sedan fick jag upp värmen. Vi stannade till i Atapuerca och tog en kaffe. Atapuerca är känd för sina fornlämningar som man hittade i samband med ett järnvägsbygge på 1890-talet. Det har gjorts ett antal utgrävningar på platsen och tack vare fynden har man hittat fossiler från Homo antecessor. De äldsta fynden är ca 800 000 år gamla.
Efter Atapuerca gick det brant uppför mot en höjd med ett kors, varifrån vi skulle kunna se Burgos. Då det fortfarande blåste hårt och snöade till och från såg vi inte speciellt mycket av utsikten. Däremot träffade vi på En herde med en flock på 1000 får. Efter nerfarten från höjden blev det en platt vandring in mot Burgos. Stora delar gick utmed landsvägen, vi rundade flygplatsen och sista 10 km tog vi oss igenom förorter med industrier och varuhus. Letade gula pilar på lyktstolpar och träd.
När vi närmade oss centrum kom de holländska grabbarna ifatt oss, och vi hade redan sällskap av den belgiska tjejen sedan fårflocken. Vi var ganska utslagna efter dagens vandring men njöt ändå av solen som värmde oss när vi kom in i staden. Det gick ganska så lätt att hitta vägen fram till det kommunala härbärget.
Efter incheckning och dusch blev det lite sightseeing och inköp. Apotek är det första vi letar efter för det mesta. Vi åt churros con chocolate på ett café, ingen höjdare om du frågar mig. Sedan gick jag och Molly på en pilgrimsmässa i katedralen. Börjar förstå mer och mer av spanskan i gudstjänsterna.
Tanken från början var att vi alla tre skulle ta en dag ledigt i Burgos, men Mollys tidsplan ändrades. Så efter mässan gick vi ut och åt en avskedsmiddag. Glömde tiden helt och fick bråttom för att inte bli utelåsta från härbärget.