Dag 25 León

Igår kväll, när grinden skulle låsas blev vi som ville hämtade av en nunna från klostret vägg i vägg. Det var nämligen dags för completorium. I tamburen fick vi varsitt häfte på respektive språk (fick välja mellan spanska, engelska, franska och tyska) med vänstra sidan på spanska och högra med översättning. Sedan instruerade hon oss på spanska. Vi fick ställa oss i en ring och så började hon tala om pilgrimsvandring och bön. Kommer inte ihåg allt nu, men hon sa mycket bra. Talade om yttre vandring och den inre. Att ha öppna ögon och öron och ta emot det Gud ger. Se Guds sköna skapelse, ta emot gästvänlighet och vila… Sedan fick vi öva lite grand på de olika momenten som skulle ske. Växelläsning, liturgisk sång, bön. Precis innan dörrarna öppnades och vi fick gå in i kyrkorummet började hon rota under sin klädnad. Ut ur den dolda fickan kom en mobil och instruktionen löd: nu sätter vi mobilerna på ljudlös, för vi ska gå in i ett heligt rum och inget ska störa oss när vi talar med Gud.

Tidebönen som följde var så välbekant, trots att den var på spanska. Vissa formuleringar skilde sig lite från vad jag är van vid, då det är vissa saker som skiljer mellan katoliker och protestanter. Vi fick vara med nunnornas completorium, och ”vår” nunna instruerade oss tydligt men diskret när vi skulle stämma in, sjunga, stå och sitta. Dessutom avslutades det hela med en pilgrimsvälsignelse. Och sedan förklarade de att de kommer fortsätta be för oss och våra familjer till dess vi kommer fram till Santiago. En mycket positiv avslutning på dagen!

Jag sov väldigt gott under natten och morgonen började precis lika tidigt som vanligt. Vi serverades frukost innan det var dags att ge sig av. Rekommenderar Albergue del Monasterio de las Benedictinas mycket varmt. Ett perfekt Saraställe.

Medan några startade sin vandring vidare, stannade flera kvar en extra natt för att vila. Många av de jag mött utmed vägen dök upp här i León med olika skador. Jag och Molly fortsatte till ett hostel. Efter att vi reserverat ett rum (för tidigt för att checka in) påbörjade vi vår sightseeing. Först strosade vi runt lite planlöst och tittade på vackra byggnader, bland annat ett palats ritat av Gaudí och León äldsta kyrka. Vi snubblade över en saluhall och strosade där inne en stund. Är så avundsjuk på utbudet av fisk här i Spanien. Om vi hade en tredjedel av det hemma i Örebro skulle jag vara mer än nöjd.

Efter det gick vi till turistinformationen. Behövde nämligen få tag i en sömmerska och en märkpenna. Mina byxor börjar ge upp och har planer på att bli rejält oanständiga. Första sömmerskan vi kom till skulle kunna ha byxorna färdiga till på fredag, vilket inte fungerar med min tidsplan. Så vi gick vidare till nummer två. Efter att ha förklarat att jag är pilgrim ringde hon några samtal och kom tillbaka och meddelade att de skulle vara klar ”la última hora”, alltså vid stängningsdags idag.

Promenaden gick vidare till basilikan San Isidoro. San Isidoro blev ärkebiskop i Sevilla vid 36 års ålder och levde 560-636. 1063 flyttades relikerna efter honom till den nästan färdigbyggda basilikan i León, och när kyrkan invigdes 1067 helgades den åt honom. Den kungliga panteon finns här, med resterna efter 23 av Leóns kungligheter. Valven i panteon är dekorerade kring 1160 och är kända som ”den romanska konstens sixtinska kapell”. De föreställer bland annat Jesu födelse, påsken, de fyra evangelisterna, en almanacka, med mera. Om jag förstod saken rätt har de aldrig restaurerats utan är i originalskick. Förvånantsvärt klara färger.

Sedan fortsatte promenaden till San Marcos. Det var från början ett hospital för pilgrimmer, 1152, och senare kloster. Det har byggts om fler gånger och har numera en 100 meter lång fasad i platereskstil (1500-1700-tal). Under det spanska inbördeskriget fungerade det ett tag som fängelse (under koncentrationslägerliknande former) och totalrenoverades under 1960-talet för att bli ett Parador-hotell.

Efter flera timmars vandrande i kalla kyrkor och kylig spansk vår gick vi tillbaka till Hotel San Martín för incheckning. Vi passade på att kolla mailen (utnyttja wifi till max) och upptäckte att Jennafer bestämt sig för att ta tåget och nu befinner sig på samma härbärge som vi tillbringat natten på. Då det är perfekt tid för la comida beger vi oss ut igen (i ösregn) för att få tag i Jennafer. Hon har gått ut en sväng, men vi träffar Des och Koo. Vi beger oss istället till restaurangen vi blivit rekommenderade och intar blöta ett ganska så mediokert mål mat. Helt ok, men långt ifrån den fullträff vi lyckades med igår. Blöta beger vi oss sedan hemmåt för varm dusch och siesta. Jag passar på att uppdatera bloggen.

När det närmar sig ”la última hora” beger vi oss ut igen. Inget regn längre tack och lov. Går via härbärget och den här gången är Jennafer på plats. Vi smyger upp bredvid hennes säng och hon blir överlycklig när hon får syn på oss. Vi plockar upp henne och går sedan för att hämta min byxor. Sedan avslutar vi kvällen med ett glas och lite plockmat på en krog i närheten av Plaza Major.

En liten bit på väg

Strax efter 14 klappade jag Älsa för sista gången på länge (kommer sakna min pälsboll!) och kramade om kattvakten A innan jag knallade ner till grannen. Fick kramar och pratstund av 2 minimänniskor innan vi tog bilen till stationen. Skönt att ha ett bekant ansikte med sig till tåget, känns liksom bättre än att behöva åka själv. Tacksam!
Etapp 1 var tåg Örebro - Arboga, en välkänd sträcka för mig som pendlat ca 2 år på olika håll. Sedan byte till annat tåg mot Eskilstuna. Ombord på detta tåg intogs mellis/lunch. När vi närmade oss Kungsör kom jag att tänka på I och vandringen i hagarna med Pekka Hedin (eller vad han nu hette). Precis när tåget kör in i Kungsör ska man titta snett bakåt genom vänstra fönstret på tåget. Då får man se hamnen i Köping, silo och kranar. I Kungsör kan man även få syn på ett antal mistlar genom fönstret.
I Eskilstuna bytte jag till buss mot Nyköping, försökte hålla mig vaken men det gick inte så bra. När bussen svängde in till järnvägsstationen kände jag igen mig. Här har jag varit förut. Jag och syrran kom med tåget och bytte till buss mot Oxelösund när J&E skulle gifta sig. Busstationen kände jag också igen. Där blev vi avsläppta när resten av familjen och farmor skulle vidare till småland.
I Nyköping bytte jag till buss mot Skavsta. I väntan på bussen roades jag av två små killar som skulle till England över påsk. Den äldre av dem började prata med "tjejen i solhatt" och undrade varför hon hade en bild av en geting och information om den på väskan. Fick förklara att jag är allergisk och att lappen talar om var jag har min medicin. När vi sedan klivit på bussen och åkt ett par hållplatser är vi återigen vid järnvägsstationen. Där kliver två tjejer i övre tonåren på bussen. Den äldre av småkillarna säger: "De åkte ju med samma buss som oss innan" varpå tjejerna börjar skratta hysteriskt. När de lugnat sig säger han: "Jag förstår inte vad som var så roligt". Varpå jag försöker att inte skratta.
Nu, några timmar senare har planet till London lyft, och jag är incheckad på hotellet. Har ätit en god, men ganska dyr, måltid nere i restaurangen, och fixat internetuppkoppling i några timmar. I morgon bör jag vara på flygplatsen ca 04.40, så klockan kommer nog ställas på 03.30. Frukosten börjar serveras 04.00, och jag ska dessutom packa om väskan. En del ska ner i handbagaget istället.
Så alldeles strax ska jag krypa ner i sängen... Och sova bort de sista timmarna på svensk mark.