Omdömen dag 22 - 28

Dag	Stad	Härbärge	Omdöme	Kommentar
22	Calzadilla de la Cueza	Camino Real	++	wifi, trevligt
23	Sahagún	Municipal Cluny	+	annorlunda, toaletten ej ok
24	León - tåg	Benedictinas	+++	trevligt, fräscht, andakt
25	León	Hostal San Martín	++	badkar, bred säng, wifi
26	Santa Catalina de Somoza	El Caminante	++	brasa, trädgård, lite mögel
27	Foncebadón	Monte Irago	++	mysigt, reiki, yoga, ej wifi
28	Ponferrada	San Nicolas	++	stort, bra personal, små rum

Statistik dag 22 - 28

Dag	Stad	km	Sammanlagt	Avklarat km	Avklarad tid
22	Calzadilla de la Cueza	17,1	394,2	50%	54%
23	Sahagún	22,4	416,6	52%	56%
24	León - tåg	56,9	473,5	59%	59%
25	León	0	473,5	59%	61%
26	Astorga - Santa Catalina de Somoza	62,6	536,1	67%	63%
27	Foncebadón	17,8	553,9	70%	66%
28	Ponferrada	28,8	582,7	73%	68%

Video

Dag 22:

Fågelsång

Panorama

Fågelsång

Panorama

Dag 24:

Tåg på väg ut ur Sahagún

Någon slags demonstration i León. Typiskt spanska instrument i orkestern.

Psalmsång i kyrkan intill. Skruva upp volymen! Vilken sång är det?

Bilder

Dag 23:

Dag 24:

Dag 23 Calzadilla de la Cueza - Sahagún

Dagen började rörigt. Alla vaknade i omgångar och rotade runt i mörkret på jakt efter sina saker. Ingen vågade tända lyset och jag var för lat. Tillslut tändes i varje fall lyset och vi kom iväg. En liten bit. Stannade på den lokala baren för frukost (kaffe och ljust bröd). Sedan bar det av i blåsten. Min och Jennafers sista dag tillsammans.
Idag var det flera små byar utmed vägen, men ingen med en bar när vi kände för fika och toalett. Stannade till i Terradilla de los Templarios och fotade lite grand. Här har vi nämligen kommit halvvägs på vår väg till Santiago de Compostela.
Lite längre fram fick vi syn på ett härbärge som verkade ha någon typ av servering. Vi gick in. Åt pumpasoppa till lunch och drack svartvinbärssaft. Härbärget drivs av tyskar och vi passade även på att köpa lite naturgodis. Sedan började den långa vandringen utmed sendan mot Sahagún. När vi närmade oss staden började jag bli rejält kissnödig, men vi kom liksom aldrig närmre. Vid stadsgränsen tittade jag in på ett ganska så fint hotell och inspekterade deras toalett. Jennafer tappade bort mig. Jag fortsatte sedan in mot staden och istället för att fråga mig fram till härbärget frågade jag efter en blond tjej med grön jacka. Hittade henne tillslut på det kommunala härbärget.
Efter en dusch började jakten på apotek, supermarket och wifi. Visade sig vara festivo, så ingen supermarket har öppet (och vi börjar bli desperata). Så vi inhandlade det nödvändigaste på stadens enda öppna apotek, tog en kaffe (träffade på Eliott, Cathrine har matförgiftning), gick en sväng till till apoteket. Sedan gjorde vi ett studiebesök på akuten innan vi gick till apoteket igen.
Nästa uppdrag var att hitta busshållplatsen. Vilket så klart misslyckades. Så i morgon tar jag 8.42 (?) -tåget till León. En tågstation är nämligen ganska så svår att gömma. Sedan gick vi på jakt efter mat, vilken inte börjar serveras förrän efter 20.00. Spanien hatar oss!
Vi åt snabbmat på en liten restaurang istället och utnyttjar deras wifi till max. Snart ska vi tillbaka till härbärget för lite fildelning och ompackning innan sänggåendet.

Chip!

Dag 22 Carrión de los Condes - Calzadilla de la Cueza

Vi fick en ganska så sen start. Då vi inte lyckats hitta någon affär fick jag äta en del av min empanada till frukost. På väg ut ur staden passerade vi en hel massa barer där vi kunde ha ätit, men det visste vi inte igår. Jennafers fot mår sämre och sämre och jag är jättetrött. Höger höft är mycket bättre, men jag känner fortfarande av det, vänster höft har börjat göra sig påmind. Knäna är helt ok men fötterna börjar göra ont. Inga blåsor än dock.
Det gick segt att ta sig ut ur staden och fösta delen av caminon gick utmed en lite asfalterad landsväg. Vi hörde fågelsång och det fanns en hel del träd och några små åar. Sedan fortsatte vi utmed en spikrak grusväg. Efter en stund stannade vi för att äta lite. Klockan var 11 och vi uppskattade att vi nog gått halva sträckan av den öde biten. Sedan började träden tunnas ut och så småningom var det bara vi, den spikraka grusvägen och åkrarna. Vi gick i en hel evighet och två timmar senare nådde vi en rastplats med en informationstavla. Det visade sig att vi gått lite drygt hälften av den öde streckan och hade ca 7 km kvar innan nästa samhälle. Sedan är det ytterligare 8 km till målet för dagen. Vid det här laget var jag fett less och Jennafer hade ont. Hon kämpade långsamt vidare medan jag satt kvar och grämde mig en stund. Började fundera över mina möjligheter att nå Santiago i tid. Tiden rinner iväg snabbt nu, om jag når dagens mål är jag halvvägs, men har använt mer än hälften av tiden. Skulle jag däremot stanna för dagen i nästa samhälle kanske jag kan gå till Sahagún i morgon och därifrån borde jag kunna ta bussen till León. På så sätt vinner jag några dagar.
Kom så småningom ifatt Jennafer som nu hade rejält ont och konstaterade att hon knappt skulle orka fram till civilisationen. Jag knatade vidare och misströstade för varje meter att jag någonsin skulle se något annat än vetefält och grusväg igen...
Men efter en lång stund började något skymta i fjärran och sedan kom jag ner i en dal med en liten liten by med ett härbärge. Jag tog plats i en stol utanför i solen och pustade ut. Kollade min guidebok och konstaterade att om jag stannar för dagen här så har jag drygt 22 km kvar att gå till Sahagún i morgon. Det är överkomligt. Sagt och gjort. När Jennafer kom ifatt checkade vi in och konstaterade att det även finns wifi här. Efter dusch och tvätt av trosor har jag äntligen kontakt med yttervärlden igen. Går en alldeles perfekt buss från Sahagún i övermorgon och jag kommer fram till León lagom när allt öppnar. Blir sightseeing, och sedan ska jag försöka övernatta i klostret. Känner jag mig piggare så vandrar jag åter på onsdag, om inte så vilar jag en dag till.
Om en timme blir det middag på den lokala baren och fram tills dess håller jag mig vid liv med de godisar som hospitaleron bjuder på då och då.