Började dagen ganska lugnt. Packade och åt frukost en trappa ner. Sedan bar det av ca 8.30. Målet för dagen var Barbadelos, ca 24 km. Början av dagen bar det av uppför och det var uppehåll. Vi gick mestadels på naturlig senda, som spanjorerna kallar det, eller stigar och grusvägar. Genom skogar. Med en hel massa naturliga vattendrag, varav en del hade valt att rinna på vägen. Känns som att kullarna här är överfulla med vatten, rinner över lite varstans. Hittat naturliga fuentes under träd, bakom buskar...
Byarna låg ganska så glest, och hittade ingen bar förrän efter 12. Så morgonkaffet blev sent minst sagt, men när det väl blev av så passade jag på att även äta en macka och skriva lite vykort. Frågade även efter avståndet till Sarria. 7 km. Och jag visste att det var ca 10 km till Barbadelos. Lilltån hade gjort sig påmind hela dagen, och ju närmre Sarria jag kom desto mer säker blev jag på att det skulle bli mitt stopp för dagen.
Det har varit en vacker men jobbig vandring. Framme i Sarria började det regna och jag begav mig till turistinformationen och införskaffade en karta. Sedan hittade jag ett trevligt härbärge med wifi, duschade och passade på att tvätta kläderna. Sedan har jag umgåtts lite med den högljuda amerikanen, Aaron, och nu bär det av till apoteket med en kvinna från Schweiz.
Uppdatering:
Hittade mirakelkrämen som svenskorna rekommenderat. Så Helena här kommer ett uppdrag till dig: Ta reda på vad Radio Salil innehåller och hur den fungerar!
Hittade sedan en telebanco utan att fråga mig fram och tog ut mer pengar. Sedan gick jag till affären och köpte lite mat innan jag gick tillbaka för att äta innan mässan. Kvällens kulinariska upplevelse blev: yoghurt, müsli, och scambled eggs som Aaron bjöd på.
Börjar hänga med bättre i den liturgiska spanskan på mässan, men har fortfarande inte koll på vad jag ska svara i de olika läsningarna. För fösta gången gick jag fram för att få välsignelsen med handen på vänster axel. Men prästen hade nog inte googlat på vad det betyder, så han gav mig el pan de dios i alla fall. Hmm... Är jag katolik nu?
By the way. När jag stod och hängde över stavarna igår halvägs upp i den sista rejäla backen kom en äldre spansk herre ifatt mig. ¡Adelante! ¡Vamos campeona! (Framåt! Nu går vi kämpe!)
Heja heja Sara! Älsa har i princip skött sig men lyckades smita ut i några minuter i förrgår, men tack och lov bara på "min" gård. Hon får mycket gos.:) Innan jag kom hem i förrgår och hon var ute så hade jag träffat på Marcus P och Björn F i saxonparken och jag nämnde att jag var kattvakt och om ditt vandrande och bloggen. Tror att de blev lite impade.:) Kram och allt gott! Iréne
SvaraRaderaHej Sara!
SvaraRaderaÄr väldigt imponerad av dig du kämpar bra. På måndag tänker jag starta min Pilgrims promenad tänker bara gå från Leon till Santiago de Compostella har tre veckor på mig. Har du några bra tips? Vet var du jobbar, har börjat gå där och dina arbets kamrater har berättat om din vandring. Ta det lugnt och kurera din tå du har gått jätte långt redan. Varma hälsningar från Marketta
Hej!
RaderaBörja gärna med lite kortare etapper. Du behöver inte följa etapperna i guideböckerna, många mysiga härbärgen ligger mellan de större orterna. I León rekommenderar jag Benidectinerklostret. Försök få tag på en "höjdguide" så du vet stigning/sänkning under etapperna och gå lite färre km när det är stor lutning. Stavar är bra både uppför och nedför.
Skavsårsplåster och voltarenkärm är goda vänner. Drick ordentligt. Håll reda på vilka dagar som det inte är så tätt med barer. Bär inte mat i onödan. Är ovanligt kallt och regnigt för årstiden, så vantar är bra i varje fall på morgonen.
Ska fundera om jag kommer på nåt mer. Nu blir det sängen...
/Sara
Hej!
SvaraRaderaNu är du inne på slutspurten =)Otroligt bra gjort, kämpa på sista biten....du fixar det.Ta hand om dig.KRAM KRAM Annica Eriksson