Dag 26 León - Astorga (buss) - Santa Catalina de Somoza

Börjar dagen med att göra Molly orolig. Min astma har blivit lite sämre de senaste dagarna så jag hostar en del. Jag vaknade före henne och bestämde mig för att ta med datorn in på toaletten (utnyttja wifi till max som sagt). När Molly vaknar är jag alltså inlåst på toa och gör konstiga ljud (hostar alltså). Hör ett ”Sara are you ok?” utifrån.

Vi packar ihop oss, betalar och checkar ut. Väntar sedan några minuter utanför ingången på Jennafer. Ingen av oss tror att hon förstod vår minst sagt bristfälliga vägbeskivning, så när vi ser Des på avstånd beger vi oss lite närmre härbärget. Des bekräftar att Jennafer är vaken och påväg, men slö. Vi går ut till en större gågata och vem kommer gående från fel håll om inte Jennafer. Jag tar farväl av dem (för vilken gång i ordningen?) och beger mig mot busstationen. Den var lätt att hitta. Något svårare var däremot att förstå var man ska köpa biljetterna. Köar alltså en stund i onödan. 09.00 avgår min buss mot Astorga. Jag gör mitt bästa för att hålla mig vaken och titta ut genom fönstret, men som alltid på brummande, skakande saker är det svårt.

Framme i Astorga gör jag lite minisightseeing och tittar på katedralen (1500-talet) och biskoppalatset av Gaudí utifrån. När palatset var färdigbyggt ville biskopen inte bo där på grund av den extravaganta arkitekturen och de stora kostnaderna. Idag inrymmer byggnaden ett pilgrimsmuseum. Jag fortsatte min vistelse med att ta en bocadillo con tortilla francesa och en café con leche på Café Gaudi innan jag strax efter 11 påbörjade dagens vandring. På vägen ut ur staden passade jag på att få en stämpel i katedralmuseet och sedan fick jag syn på en modern kyrka med en fantstisk mosaik kring ingången.

Vandringen gick delvis på trotoarer och delvis på sendan. Jag tog en liten paus i Murias de Rechivaldo och strax före 14, 9,4 km senare, var jag framme i Santa Catalina de Somoza. Byn ligger mycket vackert med utsikt tillbaka mot Astorga och de snötäckta bergen i fjärran åt andra hållet. Precis vid ingången till byn finns ett litet privat härbärge, El Caminante, där jag beslutade mig för att stanna. Minst ett annat finns i byn. Jag var först med att checka in och var ett tag lite nervös över att behöva äta och sova själv, men någon timme senare kom killen från Hong Kong (sov i samma rum på Casa Nostra) och senare dök ett gäng medelålders holländare upp.

Har tvättat mitt ullunderställ för hand och nu delar jag och Hongkongaren på en torktumlare. Lite vanskligt. Får se om understället passar efteråt. Om några timmar serveras middag och i morgon kommer det att finnas frukost. Nöjd med stället (som har en vacker liten trädgård) trots att jag hittade lite mögel i badrummet, och det saknar wifi. Så dagens uppdatering skrivs på Seamus, lagras på usb och klistras sedan in i spansk dator.

Dag 25 León

Igår kväll, när grinden skulle låsas blev vi som ville hämtade av en nunna från klostret vägg i vägg. Det var nämligen dags för completorium. I tamburen fick vi varsitt häfte på respektive språk (fick välja mellan spanska, engelska, franska och tyska) med vänstra sidan på spanska och högra med översättning. Sedan instruerade hon oss på spanska. Vi fick ställa oss i en ring och så började hon tala om pilgrimsvandring och bön. Kommer inte ihåg allt nu, men hon sa mycket bra. Talade om yttre vandring och den inre. Att ha öppna ögon och öron och ta emot det Gud ger. Se Guds sköna skapelse, ta emot gästvänlighet och vila… Sedan fick vi öva lite grand på de olika momenten som skulle ske. Växelläsning, liturgisk sång, bön. Precis innan dörrarna öppnades och vi fick gå in i kyrkorummet började hon rota under sin klädnad. Ut ur den dolda fickan kom en mobil och instruktionen löd: nu sätter vi mobilerna på ljudlös, för vi ska gå in i ett heligt rum och inget ska störa oss när vi talar med Gud.

Tidebönen som följde var så välbekant, trots att den var på spanska. Vissa formuleringar skilde sig lite från vad jag är van vid, då det är vissa saker som skiljer mellan katoliker och protestanter. Vi fick vara med nunnornas completorium, och ”vår” nunna instruerade oss tydligt men diskret när vi skulle stämma in, sjunga, stå och sitta. Dessutom avslutades det hela med en pilgrimsvälsignelse. Och sedan förklarade de att de kommer fortsätta be för oss och våra familjer till dess vi kommer fram till Santiago. En mycket positiv avslutning på dagen!

Jag sov väldigt gott under natten och morgonen började precis lika tidigt som vanligt. Vi serverades frukost innan det var dags att ge sig av. Rekommenderar Albergue del Monasterio de las Benedictinas mycket varmt. Ett perfekt Saraställe.

Medan några startade sin vandring vidare, stannade flera kvar en extra natt för att vila. Många av de jag mött utmed vägen dök upp här i León med olika skador. Jag och Molly fortsatte till ett hostel. Efter att vi reserverat ett rum (för tidigt för att checka in) påbörjade vi vår sightseeing. Först strosade vi runt lite planlöst och tittade på vackra byggnader, bland annat ett palats ritat av Gaudí och León äldsta kyrka. Vi snubblade över en saluhall och strosade där inne en stund. Är så avundsjuk på utbudet av fisk här i Spanien. Om vi hade en tredjedel av det hemma i Örebro skulle jag vara mer än nöjd.

Efter det gick vi till turistinformationen. Behövde nämligen få tag i en sömmerska och en märkpenna. Mina byxor börjar ge upp och har planer på att bli rejält oanständiga. Första sömmerskan vi kom till skulle kunna ha byxorna färdiga till på fredag, vilket inte fungerar med min tidsplan. Så vi gick vidare till nummer två. Efter att ha förklarat att jag är pilgrim ringde hon några samtal och kom tillbaka och meddelade att de skulle vara klar ”la última hora”, alltså vid stängningsdags idag.

Promenaden gick vidare till basilikan San Isidoro. San Isidoro blev ärkebiskop i Sevilla vid 36 års ålder och levde 560-636. 1063 flyttades relikerna efter honom till den nästan färdigbyggda basilikan i León, och när kyrkan invigdes 1067 helgades den åt honom. Den kungliga panteon finns här, med resterna efter 23 av Leóns kungligheter. Valven i panteon är dekorerade kring 1160 och är kända som ”den romanska konstens sixtinska kapell”. De föreställer bland annat Jesu födelse, påsken, de fyra evangelisterna, en almanacka, med mera. Om jag förstod saken rätt har de aldrig restaurerats utan är i originalskick. Förvånantsvärt klara färger.

Sedan fortsatte promenaden till San Marcos. Det var från början ett hospital för pilgrimmer, 1152, och senare kloster. Det har byggts om fler gånger och har numera en 100 meter lång fasad i platereskstil (1500-1700-tal). Under det spanska inbördeskriget fungerade det ett tag som fängelse (under koncentrationslägerliknande former) och totalrenoverades under 1960-talet för att bli ett Parador-hotell.

Efter flera timmars vandrande i kalla kyrkor och kylig spansk vår gick vi tillbaka till Hotel San Martín för incheckning. Vi passade på att kolla mailen (utnyttja wifi till max) och upptäckte att Jennafer bestämt sig för att ta tåget och nu befinner sig på samma härbärge som vi tillbringat natten på. Då det är perfekt tid för la comida beger vi oss ut igen (i ösregn) för att få tag i Jennafer. Hon har gått ut en sväng, men vi träffar Des och Koo. Vi beger oss istället till restaurangen vi blivit rekommenderade och intar blöta ett ganska så mediokert mål mat. Helt ok, men långt ifrån den fullträff vi lyckades med igår. Blöta beger vi oss sedan hemmåt för varm dusch och siesta. Jag passar på att uppdatera bloggen.

När det närmar sig ”la última hora” beger vi oss ut igen. Inget regn längre tack och lov. Går via härbärget och den här gången är Jennafer på plats. Vi smyger upp bredvid hennes säng och hon blir överlycklig när hon får syn på oss. Vi plockar upp henne och går sedan för att hämta min byxor. Sedan avslutar vi kvällen med ett glas och lite plockmat på en krog i närheten av Plaza Major.

Video

Dag 22:

Fågelsång

Panorama

Fågelsång

Panorama

Dag 24:

Tåg på väg ut ur Sahagún

Någon slags demonstration i León. Typiskt spanska instrument i orkestern.

Psalmsång i kyrkan intill. Skruva upp volymen! Vilken sång är det?

Bilder

Dag 23:

Dag 24:

Dag 24 Tåg: Sahagún - León

Dagen började som vanligt med att sovsäcken vibrerade 06.30. Slår på mobilen på kvällarna för att kunna sätta alarmet, så det är möjligt att smsa lite med mig. Sedan väntade påklädning och packning av ryggsäcken. Passade på att packa om helt och tillsätta lite extra lavendelolja. Har hittills klarat mig utan mystiska bitmärken och måste snart köpa ny lavendelolja. Tvivlar på att den räcker hela resan.
Ca 8 var jag tvungen att ta avsked av Jennafer, hon är envis och ska försöka vandra in till León. Jag inser mina begränsningar och gick iväg till tågstationen. Köpte en biljett på spanska, utan hjälp. Lyckades till och med få med mig en kaffe i engångsmugg trots att de egentligen inte säljer café con leche para llevar. Jag är bäst!
Flera andra pilgrimer tog samma tåg som jag, och delar av färden åkte vi parallellt med caminon. Såg både cyklister och vandrare.
Framme i León var det ännu några timmar innan härbärget öppnade och jag tog medvetet inte det kortaste vägen dit. I ett gatuhörn sprang jag på Koo (koreanska killen jag nämnt tidigare). Vi hade åkt med samma tåg, fast från olika stationer. Gick till turistinformationen och fixade finfina kartor, sedan blev det frukost/fika på ett café i närheten av katedralen. Mums!
När klockan slagit 11 letade vi oss fram till Albergue del Monasterio de las Benedictinas och checkade in. Sover i en sal med en hel del våningsängar, men det gör inget för stället är fräscht och de är trevliga. Ikväll ska jag gå på completorium med pilgrimsvälsignelse.
Rastlös som jag är dröjde det inte länge innan jag gav mig ut på upptäcksfärd. Vandrade genom de centrala delarna, ganska planlöst, och tittade på byggnader och skyltar. Efter ett tag gick jag tillbaka till härbärget. Fler pilgrimer började droppa in, flera bekanta ansikten. Bestämde mig för att kolla i receptionen om Molly checkat in. På väg dit öppnas dörren till rummen och en nyincheckad Molly kommer in i rummet. Hon blir väldigt glatt överraskad över att jag är där. Förstår nog inte riktigt hur.
Lurar hur som helst med henne ut för la comida. Intog lokal mat på en mysig restaurang i närheten. Jag åt bland annat en vildsvinsburgare, samt en kastanjkaka (påminner om ostkaka) till dessert.
Efter lite vykortsskrivande gick vi ihop om en tvätt och sedan blev det sightseeing. Nu har vi sett katedralen och försett oss med information om vad vi ska göra i morgon. Just nu är det wifi-stund på en bar, men snart blir det supermercado (farmacia avklarat) och sedan hem för svensk kvällsmat innan completorium.

Dag 23 Calzadilla de la Cueza - Sahagún

Dagen började rörigt. Alla vaknade i omgångar och rotade runt i mörkret på jakt efter sina saker. Ingen vågade tända lyset och jag var för lat. Tillslut tändes i varje fall lyset och vi kom iväg. En liten bit. Stannade på den lokala baren för frukost (kaffe och ljust bröd). Sedan bar det av i blåsten. Min och Jennafers sista dag tillsammans.
Idag var det flera små byar utmed vägen, men ingen med en bar när vi kände för fika och toalett. Stannade till i Terradilla de los Templarios och fotade lite grand. Här har vi nämligen kommit halvvägs på vår väg till Santiago de Compostela.
Lite längre fram fick vi syn på ett härbärge som verkade ha någon typ av servering. Vi gick in. Åt pumpasoppa till lunch och drack svartvinbärssaft. Härbärget drivs av tyskar och vi passade även på att köpa lite naturgodis. Sedan började den långa vandringen utmed sendan mot Sahagún. När vi närmade oss staden började jag bli rejält kissnödig, men vi kom liksom aldrig närmre. Vid stadsgränsen tittade jag in på ett ganska så fint hotell och inspekterade deras toalett. Jennafer tappade bort mig. Jag fortsatte sedan in mot staden och istället för att fråga mig fram till härbärget frågade jag efter en blond tjej med grön jacka. Hittade henne tillslut på det kommunala härbärget.
Efter en dusch började jakten på apotek, supermarket och wifi. Visade sig vara festivo, så ingen supermarket har öppet (och vi börjar bli desperata). Så vi inhandlade det nödvändigaste på stadens enda öppna apotek, tog en kaffe (träffade på Eliott, Cathrine har matförgiftning), gick en sväng till till apoteket. Sedan gjorde vi ett studiebesök på akuten innan vi gick till apoteket igen.
Nästa uppdrag var att hitta busshållplatsen. Vilket så klart misslyckades. Så i morgon tar jag 8.42 (?) -tåget till León. En tågstation är nämligen ganska så svår att gömma. Sedan gick vi på jakt efter mat, vilken inte börjar serveras förrän efter 20.00. Spanien hatar oss!
Vi åt snabbmat på en liten restaurang istället och utnyttjar deras wifi till max. Snart ska vi tillbaka till härbärget för lite fildelning och ompackning innan sänggåendet.

Chip!

Dag 22 Carrión de los Condes - Calzadilla de la Cueza

Vi fick en ganska så sen start. Då vi inte lyckats hitta någon affär fick jag äta en del av min empanada till frukost. På väg ut ur staden passerade vi en hel massa barer där vi kunde ha ätit, men det visste vi inte igår. Jennafers fot mår sämre och sämre och jag är jättetrött. Höger höft är mycket bättre, men jag känner fortfarande av det, vänster höft har börjat göra sig påmind. Knäna är helt ok men fötterna börjar göra ont. Inga blåsor än dock.
Det gick segt att ta sig ut ur staden och fösta delen av caminon gick utmed en lite asfalterad landsväg. Vi hörde fågelsång och det fanns en hel del träd och några små åar. Sedan fortsatte vi utmed en spikrak grusväg. Efter en stund stannade vi för att äta lite. Klockan var 11 och vi uppskattade att vi nog gått halva sträckan av den öde biten. Sedan började träden tunnas ut och så småningom var det bara vi, den spikraka grusvägen och åkrarna. Vi gick i en hel evighet och två timmar senare nådde vi en rastplats med en informationstavla. Det visade sig att vi gått lite drygt hälften av den öde streckan och hade ca 7 km kvar innan nästa samhälle. Sedan är det ytterligare 8 km till målet för dagen. Vid det här laget var jag fett less och Jennafer hade ont. Hon kämpade långsamt vidare medan jag satt kvar och grämde mig en stund. Började fundera över mina möjligheter att nå Santiago i tid. Tiden rinner iväg snabbt nu, om jag når dagens mål är jag halvvägs, men har använt mer än hälften av tiden. Skulle jag däremot stanna för dagen i nästa samhälle kanske jag kan gå till Sahagún i morgon och därifrån borde jag kunna ta bussen till León. På så sätt vinner jag några dagar.
Kom så småningom ifatt Jennafer som nu hade rejält ont och konstaterade att hon knappt skulle orka fram till civilisationen. Jag knatade vidare och misströstade för varje meter att jag någonsin skulle se något annat än vetefält och grusväg igen...
Men efter en lång stund började något skymta i fjärran och sedan kom jag ner i en dal med en liten liten by med ett härbärge. Jag tog plats i en stol utanför i solen och pustade ut. Kollade min guidebok och konstaterade att om jag stannar för dagen här så har jag drygt 22 km kvar att gå till Sahagún i morgon. Det är överkomligt. Sagt och gjort. När Jennafer kom ifatt checkade vi in och konstaterade att det även finns wifi här. Efter dusch och tvätt av trosor har jag äntligen kontakt med yttervärlden igen. Går en alldeles perfekt buss från Sahagún i övermorgon och jag kommer fram till León lagom när allt öppnar. Blir sightseeing, och sedan ska jag försöka övernatta i klostret. Känner jag mig piggare så vandrar jag åter på onsdag, om inte så vilar jag en dag till.
Om en timme blir det middag på den lokala baren och fram tills dess håller jag mig vid liv med de godisar som hospitaleron bjuder på då och då.